Det framgår av företaget Altmetrics nya lista över världens 100 mest uppmärksammade forskningsartiklar 2017. Av de cirka 2,2 miljoner (!) forskningspublikationer som Altmetric har hållit koll på fram till 15 november placerar sig studien av forskare vid Uppsala universitet och Stockholms universitet om kvinnan i krigargraven på plats 43 vad gäller antalet nyhetsartiklar, Twitterinlägg och andra omnämnanden på nätet.
– Det känns både roligt och väldigt överraskande. Helt ärligt hade jag varit nöjd med några minuters uppmärksamhet i Vetenskapsradion, mer än så hade jag inte förväntat mig, säger forskaren Charlotta Hedenstierna-Jonson vid Institutionen för arkeologi och antikens historia, Uppsala universitet, som stod först på författarlistan när studien publicerades i vetenskapstidskriften Journal of Physical Anthropology i början av september.
Att krigarskelettet, som så gott som alla arkeologer under nära 140 år tagit för givet var från en man, med hjälp av en avancerad dna-analys i verkligheten visades komma från en kvinna fick snabbt stor spridning i både nyhetsmedier och sociala medier världen över. Allra störst var uppmärksamheten i USA, Storbritannien och Japan.
Även så här i efterhand tycker Charlotta Hedenstierna-Jonson att det är svårt att sätta fingret på och förklara varför just denna studie, som ”bara” är en mindre del av ett mycket större tvärvetenskapligt forskningsprojekt, fick så mycket större uppmärksamhet än över ett par miljoner andra forskningsartiklar i år.
– Några delförklaringar kan vara att intresset för vikingar världen över just nu är mycket stort, bland annat genom tv-serien ”Vikings”, och att resultaten passar in i popkulturens föreställningar om vikingar, men också i framställningar av den svenska kvinnan i dag, säger hon.
Charlotta Hedenstierna-Jonson tycker att rapporteringen om studien världen över i stort varit okej. Allra nöjdast är hon med en artikel som brittiska The Guardian skrev om den.
Hon är också glad över att studien har väckt en hel del debatt i sociala medier om kvinnans roll i det vikingatida samhället.
– Som forskare välkomnar man alltid en diskussion kring sina resultat, men lite synd är att en del inlägg har byggt mer på känslor än på vetenskapligt underbyggda argument, säger hon.