Den slutsatsen drar forskare vid Uppsala universitet och Karolinska institutet i en studie bland drygt 66 000 medlålders och äldre kvinnor och män i Uppsala, Västmanlands och Örebro län.
– Flera tidigare studier har funnit att fysiskt aktiva personer löper sänkt risk för frakturer, men att det verkar räcka med en så låg grad av fysisk aktivitet som under 20 minuters cyklande eller promenerande per dag för att göra det är ett nytt fynd, säger forskaren Liisa Byberg vid Institutionen för kirurgiska vetenskaper, Uppsala universitet.
Kvinnorna och männen i studien var alla i stort sett friska när de besvarade en omfattande mat-, hälso- och livsstilsenkät, med frågor om bland annat sina motions-vanor.
Under de upp till som mest 17 år som deltagarna därefter har följts upp drabbades drygt 15 000 av dem av någon fraktur, varav 5 153 av en höftfraktur, som är den allvarligaste och mest handikappade formen av benbrott.
En närmare granskning visade att alla former av frakturer, men i synnerhet höftfrakturer, var mindre vanliga bland dem som promenerade eller cyklade varje dag jämfört med bland dem som uppgett att de sällan eller aldrig gjorde det.
– Allra viktigast för frakturskyddet verkar vara att överhuvud taget ha någon grad av daglig fysisk aktivitet. Till och med för dem som var minimalt fysiskt aktiva var risken för höftfrakturer nästan en fjärdedel lägre än för dem som saknade någon återkommande daglig fysiskt aktivitet, säger Liisa Byberg.
Med stigande ”doser” av daglig fysisk aktivitet sjönk frakturrisken ytterligare. Skillnaderna i frakturrisk mellan måttligt respektive mycket fysiskt aktiva personer var dock g anska små.
Enligt forskarna verkar skillnaderna i frakturrisk mellan fysiskt inaktiva och fysiskt aktiva kvinnor och män inte att kunna förklaras av att någon annan faktor som påverkar frakturrisken skulle ha varit vanligare i den fysiskt inaktiva gruppen, till exempel kroniska sjukdomar och rökning (ökar risken) eller medicinering med östrogen (minskar risken).
Det är känt att fysisk aktivitet både motverkar benskörhet och förbättrar balansen. Forskarna tror att förbättrad balans och reaktionsförmåga snarare än starkare ben kan vara förklaringen till att redan en låg dos fysisk aktivitet verkar kunna ge ett högre skydd mot brott på lårbenet än mot andra mindre allvarliga frakturer.
– Kanske är ibland priset för att slippa en höftfraktur när man ramlar att i stället få ett brott på handleden när man hinner ta emot sig för att dämpa fallet. Den hypotesen hoppas vi kunna undersöka närmare i kommande studier, säger Liisa Byberg.