Det visar forskare vid Uppsala universitet i en ny studie, som publiceras i vetenskapstidskriften PLoS ONE.
– Våra resultat talar för att vi för att leva upp till Världshälsoorganisationens rekommendation om amning under minst ett halvår behöver ett gott stöd. Inom vården behöver vi både anpassa vårdrutiner och bli bättre på att ge individuellt riktat amningsstöd, säger barnmorskan och forskaren Christine Rubertsson vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa.
Studien, som gjorts mot bakgrund av att amningen sedan en följd av år visat ett nedåtgående trend, omfattar 679 kvinnor som fött barn vid Akademiska sjukhuset. Vid tre tillfällen upp till ett halvår efter förlossningen besvarade de nyblivna mammorna en omfattande hälsoenkät, med frågor om bland annat amningen.
Två månader efter födelsen levde drygt tre fjärdedelar av barnen, helt i enlighet med rekommendationerna, enbart på bröstmjölk. Resten, nästan en fjärdedel av barnen, gjorde det inte.
En närmare granskning av vilka nyblivna mammor som aldrig hade börjat amma eller efter så kort tid helt eller delvis hade slutat göra det visade att detta var vanligast bland dem som haft psykiska besvär under graviditeten, som hade fött med kejsarsnitt och som hade fått barn för första gången.
Var för sig och än mer tillsammans ökade dessa tre faktorer påtagligt risken för att amningen inte skulle komma igång eller avbrytas flera månader före rekommenderad tid.
En så hög andel som varannan förstföderska som haft psykiska besvär under graviditeten och fött med kejsarsnitt ammade inte barnet fullt ut två månader efter förlossningen.
– Från vårdens sida kan vi göra mycket mer än i dag med att ge amningsstöd i hela vårdkedjan. Vi bör också se över och förändra vårdrutiner som försvårar att amningen kommer igång, till exempel att separera mor och barn efter ett kejsarsnitt, säger barnmorskan Karin Cato, doktorand i forskargruppen.
Samtidigt betonar hon vikten av att inte skuldbelägga nyblivna mammor som har särskilt stora problem med att få amningen att fungera.
– Då kan det vara särskilt viktigt att visa förståelse, ge tid och ha tålamod, och absolut inte pröva sådana missriktade genvägar som att använda handgriplig amningshjälp som mammorna ofta upplever som obehaglig, säger Karin Cato.