Lördagsintervju
Intervjun börjar med att Tomas Rådkvist, ordförande i tekniska nämnden, ställer en fråga: Vet du hur mycket vatten svenskar gör av med, varje dag? Han svarar själv:
– 3 900 liter per person och dag! då är virtuellt vatten medräknat också. Det är vatten som används till exempel för att tillverka en t-shirt, 2 500 liter. Det är litrar som räknats och fördelats på vår svenska konsumtion, säger Tomas Rådkvist.
Att bli ordförande för den nämnd under vilken VA-avdelningen lyder, alltså såväl avloppsrenings- som vattenverk, var ett önskemål han hade då den blågröna koalitionen bildades och tog över som minoritetsledning i Enköpings kommun.
– Det är naturligt att mitt parti har intresse av den nämnden, där ingår ju också andra samhällsfrågor och allt kräver ett hållbarhets- och kretsloppstänk, säger Tomas Rådkvist.
Medvetandet hos både honom själv och hos allmänheten om hur viktigt friskt vatten är för oss har vaknat stegvis. Inte minst torrsommaren 2018 gjorde att många fick en rejäl tankeställare.
– I Sverige tror jag att många med mig har tagit tillgång till tillräckligt mycket vatten av god kvalitet för given. När det plötsligt ändras måste vi tänka till, och vi måste ändra våra beteenden. Beteenden har nämnden inte rådighet över, men vi har hjälp av vår kommunikatör och av vår vattenstrateg när det gäller information, och vi måste alla hjälpa till.
Med uppdraget som ordförande har följt att Tomas Rådkvist är kommunens röstombud i Mälarens vattenvårdsförbund och kontaktpolitiker i gruppen Mälaren en sjö för miljoner, uppdrag han tycker är viktiga:
– Vatten och klimat känner inga gränser. Samarbete är viktigt och för Enköping med långa stränder är vattenkvaliteten i Mälaren, och därmed också alla andra kommuner runt Mälaren viktiga. Vi kommer ju också att samarbeta med Västerås och Mälarenergi för att klara vår framtida vattenförsörjning.
Kostnaden för ett nytt vattenverk har beräknats till 565 miljoner kronor, ett nytt avloppsreningsverk 552 miljoner kronor. Planerade investeringar påverkar redan taxorna för kommunalt vatten- och avlopp, och fortsatta årliga höjningar på mellan 10 och 13 procent har aviserats.
– Inte bara investeringar i fasta anläggningar ska betalas, vi och många andra kommuner har en stor underhållsskuld när det gäller ledningsnätet. Vårt mål är att komma ned till under 100-åriga intervall för underhåll, mot tidigare 300 år.
Kommunens skyldighet att erbjuda kommunalt VA i detaljplanelagda områden påverkar såväl kommuninvånare som nämnder och förvaltningar. Utbyggnad kan leda till plankrav, och ett nej till bygglov kan väcka heta känslor. Tomas Rådkvist poängterar att det också handlar om kostnader för att dra ledningar, kostnader som faller på kollektivet.
– Egna brunnar och avloppslösningar är alternativ, men för de 28 vattendrag, åtta sjöar och fem grundvattentäkter vi har i kommunen krävs att vi är noga vid planering och anläggning av både kommunens och enskildas VA-lösningar.
Lantbruket är en viktig källa till näringsläckage till sjöar och vattendrag, men enligt Tomas Rådkvist är jordbruksföretag ändå möjliga att nå genom upparbetade kanaler som LRF. Svårare är det med till exempel mindre hästgårdar som ofta behöver åtgärda läckaget.
– Generellt krävs att vi alla gemensamt tar ett större ansvar för vårt vatten, som konsumenter och samhällsmedborgare, säger Tomas Rådkvist.