Strikta kontroller kan stänga bygdegårdar

Kommunen krävde kontroller som riskerade stjälpa bygdegårdens ekonomi. "Helt galet" tycker riksförbundets ordförande.

Dietrich Burmeister och Agneta Malmgren, ordförande respektive kassör i Mälbygårdens bygdegårdsförening, beklagar kommunens rigida tillämpning av föreskrifter, och tvingas bära vatten i dunkar till bygdegården.

Dietrich Burmeister och Agneta Malmgren, ordförande respektive kassör i Mälbygårdens bygdegårdsförening, beklagar kommunens rigida tillämpning av föreskrifter, och tvingas bära vatten i dunkar till bygdegården.

Foto: Lotta Lille

Enköpings kommun2020-01-30 06:00

Miljöförvaltningen i Enköping har bestämt sig för att bygdegårdar är kommersiella verksamheter vars vatten ska kontrolleras som livsmedelsproducerande företag. För Mälbygårdens styrelse blev det så dyrt att man avregistrerade sin dricksvattenanläggning. Det innebär att bygdegårdens drygt decenniegamla borrade brunn nu varken är registrerad eller att vattenkvaliteten behöver kontrolleras. 

I stället bär förhyrare och föreningsmedlemmar med sig vatten i dunkar till Mälbygården.

– Det började 2017 då kommunen meddelade att vi skulle klassas som livsmedelsproducenter. Med det följde ett föreläggande och listor över vilka prov som skulle tas, när och hur ofta, berättar Dietrich Burmeister, ordförande i styrelsen.

Nyregistreringsavgiften var nästan 5 000 kronor, men kontrollplanen som skulle gälla i sex år tyckte man inte lät så betungande. När det visade sig att en av provanalyserna kostade drygt 13 000 kronor blev styrelsen fundersam. Mest fundersam blev kassören, Agneta Malmgren:

– Under 2018 slutade kostnaderna på nära 19 000 kronor, nästan hela föreningens förtjänst, pengar som behövs till underhåll, säger Agneta Malmgren.

Ett möte med tjänstemän 2019 gav inte det resultat man hoppats. Mälbygården nyregistrerades, igen, den här gången kostade det knappt 3 000 kronor, fick en ny kontrollplan och den årliga avgiften för livsmedelstillsyn ökades med 600 kronor till 1 490 kronor. 

– Vi valde avregistrering, men fortsätter förstås kontrollera vårt brunnsvatten varje år. Det kostar ungefär 1000 kronor, säger Dietrich Burmeister.

Karin Fälldin, ordförande i Bygdegårdarnas riksförbund, säger i en kommentar till kommunens bedömning att "det är helt galet":

– Bygdegårdar är varken privatpersoner eller företag, därför kan det bli problem. En del kommuner uppmuntrar föreningar, andra väljer stränga tillämpningar som i värsta fal för att föreningar läggs ned. Men det finns branschriktlinjer som vi tagit fram tillsammans med Livsmedelsverket, säger Karin Fälldin.

Av riktlinjerna framgår att föreningen ska räknas som livsmedelsföretag om man lagar mat i lokalen mer än tio gånger per år eller driver kafé som är öppet varje vecka eller varje dag under säsong.

– Vi lagar ingen mat alls här, hyresgäster tar in catering, och vid våra fyra årliga evenemang är det fika som gäller, säger Agneta Malmgren.

EP återkommer med kommentarer från bland annat kommunens miljöenhet.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!