De politiska partierna hyllade det stora plusresultatet under tisdagens kommunfullmäktigemöte, då 2022 års bokslut presenterades.
– Det här är pengar som vi verkligen kommer att behöva, vi står inför tuffa tider och ska göra stora investeringar, sammanfattade kommunstyrelsens ordförande Peter Book (M).
Kommunens resultat motsvarar sex procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämningar, alltså betydligt högre än de två procent som det finansiella målet var 2022.
Totalt hade kommunen inkomster i form av skatteintäkter, kommunalekonomisk utjämning och generella bidrag på 3 141 miljoner kronor, vilket var 17 miljoner mer än budget. Denna förändring förklaras främst av 35 miljoner mer i skatteintäkter än beräknat.
Jämfört med 2021 ökade de olika nämndernas nettokostnader med 140 miljoner. 2022 kostade kommunens verksamheter 2 935 miljoner kronor vilket är 88 miljoner mindre än vad man budgeterat för. Flera nämnder hade ett överskott vilket delvis förklaras av att de fått kompensation för sjuklönekostnader av staten. Vård- och omsorgsnämnden och utbildning-och arbetsmarknadsnämnden gjorde dock ett underskott, den förra med 19,5 miljoner. Förklaringen till detta är att man haft högre volym mer än budgeterat men också att kostnaderna för skolskjuts och elevresor ökat.
För 2022 är bedömningen att Enköpings kommun uppfyller kraven för god ekonomisk hushållning, bland annat baserat på att resultatet överstiger två procent av skatteintäkter, generella bidrag och utjämningsbidrag för perioden 2020-2023, att soliditeten överstiger 20 procent (29 procent) och att man klarar att självfinansiera minst 50 procent av investeringarna (62 Procent).
Enköpings kommun ingår i en kommunkoncern där Enköpings Moderbolag, EMAB, är ägaren. I koncernen finns också de helägda bolagen Enköpings hyresbostäder och Ena energi. Det sammanlaga resultatet för hela koncernen uppgick till 210 miljoner kronor 2022.
Vid årsskiftet hade hela kommunkoncernen en låneskuld på 4 100 miljoner, vilket motsvarar 86 000 kronor per invånare. Jämfört med föregående år har låneskulden ökat med 200 miljoner, eller fem procent. Sedan 2018 har den stigit med 47 procent, en ökning med nio procent per år.