– Det kommer att bli en bra hjälp för oss att fatta långsiktiga beslut, säger kommunstyrelsens ordförande Peter Book (M).
Syftet med den ekonomiska planen, som sträcker sig fram till 2032, är att den ska ge Enköpings kommun möjlighet och förutsättningar att göra kloka framtida prioriteringar. Med de framtida utmaningar kända är tanken att det ska öka kommunens förmåga att få en hållbar ekonomi på lång sikt.
– Planen är bra att ha framför sig varje dag för den beskriver konsekvenserna av om vi inte följer den, säger Peter Book.
Beräkningarna som gjorts visar att kommunens kostnader ökar mer än intäkterna under 2023-2032 och att underskotten då blir stora. I snitt ökar intäkterna med 3,9 procent varje år medan kostnaderna stiger med 5,1 procent. En stor del av detta förklaras av att flera stora investeringsprojekt på kort tid kräver ökade lån eftersom kommunens egna pengar inte räcker till.
För att lösa detta problem måste antingen intäkterna öka alternativt att kostnaderna måste minska över tid, konstateras det i planen.
En av tre ledstjärnor som kommunen därför måste jobba efter är att nå överskottsmålet på 3,5 procent, det vill säga se till att spara minst 3,5 procent av alla intäkter (skatter och olika bidrag) som kommer in varje år. I år tror man inte att överskottet blir högre än 1 procent.
– Det är tuffa ekonomiska krav men jobbar vi inte mot 3,5-procentsmålet kommer vi inte klara våra amorteringar. Gör vi inte det får vi inte en lägre räntekostnad och då tär det på välfärden, säger Peter Book.
I takt med att Enköping tar lån till sina investeringar utan att amortera ökar låneskulden och därmed räntekostnaderna. Vid 2022 års utgång hade kommunen en total låneskuld på 1,6 miljarder, varav ungefär hälften rör den skattefinansierade verksamheten och hälften den taxefinansierade delen.
Enligt långtidsprognosen kommer låneskulden att öka ytterligare men ett överskott på 3,5 procent varje år skulle bidra till att kommunen kan amortera på befintliga lån. Därför är en annan av ledstjärnorna att fram till 2032 kunna minska den skattefinansierade delen av låneskulden till samma nivå som den var vid utgången av 2022, cirka 800 miljoner.
Oppositionsrådet Jesper Englundh (S) är rädd för att den långsiktiga planen ska bli ett tvingande dokument.
– Slår vi fast att det är så här vi ska ha det kommer det att bli galet kraftiga besparingar under de här åren. Vi har inte haft överskott i den här storleken på flera år, om man räknar bort tillfälliga intäkter såsom exploateringsintäkter. Hur ska vi kunna spara så mycket i våra verksamheter att vi får 3,5 procent i överskott, undrar han.
Enligt Peter Book kan planen aldrig bli ett styrande dokument.
– Vi har ju alltid rätt att fatta vilka budgetbeslut vi vill. Sen måste ju planen uppdateras löpande med de förändringar som sker; hur vi växer, hur mycket vi behöver investera och låna. Vi kommer inte alltid att lyckas med överskottsmålet men vi måste sikta på det, säger han.
Några lagkrav om att göra en långsiktig plan finns inte men Peter Book betonar att påstötningar om det kommer från olika håll.
– Exempelvis säger SKR:s chefsekonom att kommunerna måste bli bättre på långsiktig ekonomisk planering. Det här är ett steg i detta, säger han.
Ett slutligt beslut om den långsiktiga ekonomiska planen ska tas av politikerna vid nästa kommunfullmäktigesammanträde.