Under januari 2018 fick Kvinnojouren Enköping dubbelt så många samtal från våldsutsatta kvinnor än de hade under december 2017. Motsvarande period 2019 var ökningen inte lika omfattande, även om det fanns en ökning.
Ofta kan det vara barnen som gör att det är först efter ledigheten som kvinnorna tar kontakt med jouren.
– Man anstränger sig för att hålla god min för barnens skull eftersom julen ska vara fin för dem. Barnen är också ofta en orsak till att det är svårt att lämna en våldsam relation eftersom man känner oro för en eventuell vårdandstvist, fortsätter Emma Jernberg.
Annat som försvårar för kvinnor att lämna relationen är att ekonomisk trygghet och bostad kan försvinna vid en separation.
– Man kanske har bott i ett väldigt fint hem för att sedan tvingas flytta till ett vandrarhem. Här skulle mycket kunna göras politiskt, som att införa förtursköer när man söker bostad, säger Ulrika Mikaelsson som sedan en månad tillbaka är ny verksamhetsledare på jouren.
Kvinnojouren Enköping har öppen verksamhet, dit man kan ringa och komma på besök, och ett skyddat boende med plats för två kvinnor samt eventuella barn. Till det skyddade boendet kommer kvinnor från andra kommuner och det är socialtjänsterna i dessa kommuner som avgör om placeringen är nödvändig.
– En placering i skyddat boende görs för att det finns risk för dödligt våld, säger Ulrika Mikaelsson som själv har jobbat med de här frågorna inom socialtjänsten.
De kvinnor som kommer till den öppna verksamheten får stöd i att lämna en våldsam relation, bearbeta en våldsam relation de redan har lämnat och hjälp med juridiska frågor. Ofta kan hjälpen bestå i konkreta tips på hur man ska gå tillväga innan man lämnar sin relation.
– Inför det ska man lämna ifrån sig saker som pass, foton och andra föremål som är värdefulla för en, till människor runt omkring som man litar på. Så att så lite som möjligt av det finns kvar hos mannen när man lämnar, berättar Ulrika Mikaelsson.
Under 2018 hade jouren 113 direktstöd via telefon.
På internationella dagen mot mäns våld mot kvinnor 25 november skrev jouren en insändande i Enköpings-Posten där de uppmanade Enköpings kommun att satsa resurser på att jobba förebyggande mot våld.
– Det arbetet menar vi inte drivs i Enköping i dag. Det är inte så att vi tror att Enköping är sämre än andra kommuner, men det är alltid en större utmaning för mindre kommuner att ligga i framkant i den här typen av arbete, säger Ulrika Mikaelsson.
– Det här är främst politikernas ansvar. Kunskap om ämnet måste finnas i skolan och vi som jour behöver ha ekonomiska resurser, fyller Emma Jernberg i.
Vad kan man som anhörig göra om man är orolig för att någon i ens närhet utsätts för våld?
– Våga se och våga ställa frågor. Tecken kan vara att kvinnan drar sig undan mer eller att partnern hör av sig väldigt ofta, säger Ulrika Mikaelsson.
– Och det är inte alltid det är blåmärken. Psykisk misshandel är också en stor del av mäns våld mot kvinnor, som kan vara svårare för omgivningen att se, säger Emma Jernberg.
Ulrika Mikaelsson poängterar också att se barns signaler och på så sätt kunna fånga upp att deras mamma far illa hemma.
– Det är viktigt att våga se och att ställa frågor till barnen och att visa att vuxenvärlden lyssnar.