Staten satsar mångmiljonbelopp för att motverka välfärdsbrottslighet och i exempelvis Uppsala kommun ökar man granskningen av vilka som får ekonomiskt bistånd.
Vid socialförvaltningen i Enköping har man en kontrollplan som följs med både slumpmässiga och planerade kontroller. Ansökningar är kopplade till möten, uppföljningar och bekräftelser av uppgifter i dokument.
– Jag tycker vi har ett fungerande system, men kontrollprocessen är färskvara den uppdateras och förändras hela tiden, säger Elisabeth Kantor, socialchef vid Enköpings kommun.
Hon upplever inte att fusket är utbrett i Enköping.
– Vi har få ärenden av den typen, där personer fått pengar på felaktiga grunder, som går till tvist i förvaltningsdomstolen. Vi måste vara nogsamma med skattebetalarnas pengar, det får inte vara några felaktiga utbetalningar.
De största bidragssystemen finns inte i kommunerna utan hanteras främst av staten. Bidragsfusket har fått mycket uppmärksamhet de senaste åren. Enligt en färsk granskning beräknas de felaktiga utbetalningarna uppgå till 18 miljarder varje år vilket är fem procent av de totala utgifterna.
För att komma tillrätta med problemen arbetar regeringen nu med flera förslag. Det handlar bland annat om en samordning mellan myndigheter för utbetalningar, minskad sekretess mellan myndigheter och hårdare kontroller av id-handlingar.
Under 2020 får Skatteverket, Arbetsmiljöverket, Ekobrottsmyndigheten och Kronofogden 111 miljoner extra för att motverka välfärdsbrottslighet.