– Om en person dessutom vet om att han eller hon inte haft rätt till pengarna, då är det ingen tvekan. Då har personen inte handlat i god tro.
Det säger Torbjörn Ingvarsson, professor i civilrätt vid Uppsala universitet, som skrivit en bok i ämnet om så kallade misstagsbetalningar, Condictio indebiti.
I boken avhandlar han läran som ända sedan de gamla romarna vuxit fram ur rättspraxis. Någon lagstiftning på området finns alltså inte och enligt Torbjörn Ingvarsson behövs det heller inte då denna praxis fungerar som rättesnöre när det gäller avgöranden som handlar om pengar som överförts av misstag.
Begreppet god tro är grunden i denna rättspraxis, förklarar Torbjörn Ingvarsson.
– En arbetstagare som i god tro tagit emot mer pengar än han eller hon har rätt till ska inte behöva betala tillbaka om det framstod som att utbetalningen var korrekt. Men det finns förstås undantag och allt beror på omständigheterna, säger han.
När det handlar om extraordinära ersättningar, som han bedömer att ett omställningsstöd är, är god-tro-kravet stängare, menar han.
– Sen är det förstås alltid en svårighet att bedöma om personen handlat i god tro eller inte.
Torbjörn Ingvarsson har inte satt sig in i Ulrika Ornbrants omställningsstöd utan enbart fått det refererat för sig av EP.
Av mejlväxling har vi kunnat se att Ulrika Ornbrant vet om att hon inte uppfyller kraven för att få omställningsstöd, alltså att hon inte kan vara aktivt arbetssökande då hon redan har ett jobb som hon är tjänstledig från.
– Det låter inte som att hon är i god tro om sin rätt att behålla pengarna. Det är ju grundkriteriet, tror hon inte själv att hon har rätt till pengarna så har hon det inte. Och brister förutsättningarna, alltså att hon inte följt kriterierna, så är hon i princip återbetalningsskyldig.
Att det skulle vara omöjligt att kräva återbetalning av pengarna menar Torbjörn Ingvarsson inte stämmer.
– Även om HR-avdelningen har delegation på att betala ut pengarna så är en felaktig betalning en felaktig betalning.
För att få tillbaka pengarna krävs dock att kommunen verkligen vill ha dem tillbaka, säger han.
– Det är väl ytterst en politisk fråga som kommunstyrelsen borde ta tag i i så fall, säger han.