På måndagen ställs Enköpings kommuns vård- och omsorgsnämnd inför samma sju besparingsförslag som de gjorde för tolv dagar sedan.
EP pratade på fredagen med några av ledamöterna.
Medan S och SD gärna berättar om sin inställning till besparingsförslagen är de tre politikerna från den styrande majoriteten i förväg mer förtegna.
Som svar på en generell fråga om svårigheten att fatta den här typen av beslut säger dock Bitte Myrsell (M), nämndens ordförande:
– Till syvene och sist handlar det ju om ekonomin. Idag är alla våra verksamheter lagstyrda, så vi måste prioritera. Jag vill inte ta beslut som leder till att personalen får försämringar.
Hur ska jag tolka det? Flera av förslagen innebär ju just att personalen påverkas.
– Du får tolka det hur du vill. Jag kan bara säga att jag har svårt att göra nåt som ytterligare påverkar personalen. Personalen är det viktigaste vi har och det tycker jag inte alltid att vi tar hänsyn till, säger hon.
Även Lars-Erik Olsson (C) betonar vikten av att personalen har rätt förutsättningar att kunna göra ett bra jobb.
– Utifrån de resurser vi har måste vi välja alternativ som gör att lagstiftningen uppfylls och som gör det möjligt att bedriva en bra vård och omsorg, säger han.
I konsekvensbeskrivningarna framgår tydligt att viss verksamhet redan i dag är så slimmad att den äventyrar både personal- och patientsäkerhet och riskerar att bryta mot lagar och regler.
– I ett värsta scenario måste vi politiker och tjänstemän se till att det inte blir så, säger Agneta von Schoting (NE).
Bitte Myrsell vill att det görs en genomlysning av förvaltningens hela ekonomi, på samma sätt som tidigare gjorts på socialförvaltningen.
– Jag har ju länge sagt att vi är underbudgeterade. Min bedömning är att vi ligger 50-60 miljoner för lågt, säger hon.
Att nämnden får för lite pengar är något som även Solweig Sundblad (S), vice ordförande, pratat om i många år. Att skära ytterligare är därför inget som hon ställer sig bakom.
– Flera av de här förslagen kommer inte att lösa utmaningarna som vi står inför, tvärtom, säger hon.
Att inte utöka grundbemanningen som man en gång beslutat om tror hon vore kontraproduktivt.
– Att satsa 23 miljoner skulle lösa en del av våra problem, övertid och sjukskrivningar, till exempel. Skulle vi bara kunna minska sjukskrivningarna med en halv procent om vi fick mer personal så skulle sjukskrivningskostnaderna minska med 4,5 miljoner.
Förslaget att minska personalkostnaderna med en procent ställer hennes parti heller inte bakom. Inte heller att ta bort nattbemanningen eller att minska schablontiderna.
Är det någon av besparingarna ni kan tänka er?
– Ja, att matinköpen digitaliseras där det går och att matlådorna handlas via e-handel för dem som klarar det. Vi är också positiva till att ersätta fysiska tillsynsbesök på natten med trygghetskameror för dem som enbart har tillsyn.
Att utöka det som kallats Trygg Hemgång för att kunna ta emot dem som skrivits ut från sjukhus och på så vis minska behoven av korttidsplatser är hennes parti för, likaså en omorganisation av hemtjänsten samt att vissa nyckelfunktioner inom förvaltningen samordnas.
Sverigedemokraterna är också emot förändringarna som har med myndighetsbesluten att göra, att ta bort nattbemanningen och att inte utöka grundbemanningen.
– Att minska på personalen på en procent kommer vi att rösta för. Det anställs ju nytt folk hela tiden, säger Mikael Pettersson (SD).