Vi blickar framåt ett decennium, men gör först en resumé.
Sedan nedgången på 90-talet, med flera år av befolkningsminskning, har Enköping sedan 1999 haft en obruten befolkningsökning.
Ett år in på 10-talet passerade Enköpings kommuns invånarantal 40 000-strecket. Med tanke på de cirka 36 000 som bodde här ett par decennier tidigare hade ökningen varit mycket måttlig.
När decenniet nu slutar har vi blivit över 45 000.
Enligt Statistiska centralbyrån, SCB, beror omkring två tredjedelar av flyttningsnettot på personer som flyttat hit från andra delar av Sverige, cirka en tredjedel från utlandet.
Under 2010-talet växte områdena Klondyke, Åkersberg och Ängslyckan fram. I det nya området Älvdansen flyttade de första hyresgästerna in under förra året.
Sadelmakarens utbyggnad har förtätat centrum och synligt från riksväg 55 håller samhället Skolsta på att få en ny profil. Haga har fått två nya slottsnära områden under 2010-talet.
Men största förändringen är nog i Bredsandsområdet.
När 2010-talet började räknades inte ens Bredsand som en sammanhållen stadsdel. Men när området fick fler och fler fastboende slogs Ryssbo, Prinsbo och det nya Mariedal ihop i den officiella statistiken med området ovanför Bredsandsbadet, som var planlagt för ny bebyggelse.
Bredsand hade då 465 invånare. Innan decenniet var till ända var de tre gånger så många. Kanske passeras 2 000-strecket redan innan halvlek på 20-talet. Enligt kommunledningens befolkningsprognos från oktober 2019 kommer Bredsand att fortsätta öka med omkring 100 personer om året.
– Bredsandsområdet fortsätter att växa och 2030 är också området runt Doktor Westerlunds gata, där vi har fyra detaljplaner på gång, förändrat och så har vi en ny Enöglaskola på Västerleden, säger kommunalrådet Ulrika Ornbrant.
Efter valet 2018 tog hon över som ordförande i kommunstyrelsens plan-, mark- och exploateringsutskott.
Alla ärenden av större dignitet som rör Enköpings utveckling finns på ett eller annat sätt med på plexutskottets dagordning.
Vad är viktigast att tänka på när Enköping växer?
– Att vi överhuvudtaget tänker på det, och inte bara låter det hända.
Är det något du särskilt ser fram emot?
– Ja, arbetet med Enköpings stadskärna och sedan ska det bli oerhört spännande att följa Myran, att se hur arkitekternas förslag kan bli verkstad. Det beror på många saker, inte minst på hur det tas emot av fastighetsägarna i området.
20-talet inleds med att kommunen gör en ny översiktsplan. Den beräknas antas av fullmäktige 2021.
Hon säger att det är en uppgift för alla Enköpingsbor.
– Det låter hur tråkigt som helst, men det är här alla kan vara delaktiga. Det är under samrådet och inte när grävskopan redan står på granntomten man kan påverka, säger hon.
En anledning till att kommunen reviderar den gamla planen från 2014 är att kransorternas utveckling ska få större plats. En annan är att lösa kapacitetsbristen i skolor och förskolor, men också för va-nätet.
– Vi ska följa upp de tidigare ortsanalyserna med dialogmöten i Örsundsbro och Grillby redan nu i början av året, säger Ulrika Ornbrant.
I den senaste planen spåddes att kommunen skulle nå 50 000 invånare 2030. Nu är 2025 mer realistiskt. Men det är inte bara hur många nya Enköpingsbor vi blir som spelar roll för den kommunala ekonomin, utan även var vi bor.
– Det här är en av framtidens största utmaningar, inte bara i Enköping, säger Ulrika Ornbrant.