För tre år sedan fanns ett underskott på Krav-producerade grisar och handeln uppmanade grisnäringen att öka produktionen.
– Vi fick nya producenter och våra medlemmar byggde ut. Men när vi kom upp i de volymer som handeln efterfrågade var det plötsligt för mycket, men vi kan inte kan ställa om lika fort som handeln, säger Carina Andersson, vice ordförande i föreningen Jord på trynet, en intresseorganisation för ekologiska bönder som föder upp Krav-grisar.
Obalansen på marknaden gör att föreningen beslutat att minska produktionen, två gårdar lägger ned sin produktion och två gårdar slutar med smågrisuppfödning.
En av dem är Tjulsta gård i Veckholm söder om Enköping som drivs av Oskar och Anders Karlsson. De kommer nu att upphöra med smågrisproduktion med egna suggor och istället köpa in tremånaders unggrisar. Produktionen på 1 800 slaktsvin per år kvarstår.
– Vi kommer att slakta ut suggorna undan för undan och i februari räknar vi med att ta in de första unggrisarna, säger Anders Karlsson och visar runt bland gårdens grisar där många väljer att gå ute i sina inhägnader trots snö och kyla.
För Tjulsta gård, som är ett stort lantbruk om 860 hektar med både nöt- och grisproduktion, innebär förändringen ingen katastrof då omställningen fungerar bra i gårdens produktion. En tjänst försvinner men kan omplaceras till annat arbete inom gården.
Kravuppfödning innebär bland annat att större hänsyn ska tas till grisarnas naturliga beteende, de ska få gå ute och böka i jorden minst fyra månader om året.
– Det handlar om djurvälfärd. Det är en lycka att se grisarna gå lösa i hagarna och böka, när de kommer ut första gången vid två veckors ålder går trynet dierekt ner i backen på födosök, det är fascinerande att se, säger Anders Karlsson.
De är besvikna på de stora aktörerna inom handeln som inte hållit vad de lovat.
– De drev på utvecklingen så vi drog igång nya producenter och fördubblade produktionen. Men sen böt handeln ut Krav-köttet mot billigare råvara i charkprodukterna, jag kan tycka att de förde oss lite bakom ljuset, säger Anders Karlsson.
Den allmänt minskande köttkonsumtionen bland konsumenterna har också påverkat efterfrågan på Krav-kött.
– Och det är väl helt rätt att den minskar, vi är tillräckligt välmående. Men då kan man också välja ett bra kött med god djuromsorg. Dilemmat för oss är att nå ut till konsumenterna med vår produkt, det är inte så lätt för dem att se skillnaderna mellan exempelvis Krav och eko, säger Anders Karlsson.
Hos butikerna i Enköping ser man en viss förändring i konsumenternas beteende. Hos Ica Maxi märker man ett ökat intresse för närproducerat, exempelvis julskinkor från lokala gårdar. Hos Coop är det svenska julskinkor som säljer bäst.
– Generellt säljer vi mindre kött, jag tror konsumenterna är mer medvetna om vad de stoppar i sig. När det gäller julskinkor påverkas inköpen mycket av de tester som görs i tidningar, säger Joakim Kåkemyhr, butikschef vid Stora Coop.