Julia Ljungberg kommer från Grillby och Gustaf Hassane från Stenfalksgränd. De går på Enöglaskolan och nu praoar de tillsammans på Dollarstore. "Vi känner ingen annan här. I går satt vi helt tysta hela lunchen", säger Julia. "Det var stelt, men alla är snälla", säger Gustaf.
– Jag var mest nervös på lunchen. Det var stelt. Men det var spännande att få gå in på lagret, säger Gustaf Hassane, 14.
Han radar upp schampoflaskor i räta led.
– Jag gillar att plocka upp grejer på hyllor, säger Julia Ljungberg, 15.
De gör andra praodagen på Dollarstore.
– I går fick vi ställa upp tvål och stekpannor. Vi var en hel timme snabbare än vad de hade trott. Helst vill jag stå i kassan, det har jag velat testa hela mitt liv, säger Gustaf och Julia håller med.
Kassan lockar mest, särskilt att blippa varor.
Båda är elever i åttan på Enöglaskolan och går i särklass, ett begrepp som nu sjunger på sista versen. Till sommaren byter "särskolan" i hela landet namn till "den anpassade grundskolan".
Önskemålet om ett namnbyte kom från elever i särskolan, trötta på ett ord som blivit negativt laddat och fått dem att känna sig separerade eller till och med utstötta från andra elever.
– Ibland känns det som att andra elever hatar oss. De kallar oss "särbarn" och så. Det är taskigt, säger Gustaf.
– Ni har ju mycket personal runt om er på skolan som ni kan berätta för. Det tycker jag att ni ska göra säger Lena Karlsson.
Kommunens enhetsledare Lena Karlsson hoppas att fler arbetsplatser framöver ska öppnas upp för prao, inte minst för elever från den anpassade grundskolan. "Ta emot bara, som med alla andra barn. Vi kan faktiskt också ställa upp med personal, som följer med eleverna ut".
Hon är kommunens enhetsledare för korttidstillsynen i skolan. Lena Karlsson gör sitt bästa för att hitta praoplatser till elever från den anpassade grundskolan men upplever ett visst motstånd från arbetsgivarna.
– Det handlar nog om okunskap, kanske lite rädsla för att de ska innebära merjobb. Men jag har fått jättemycket positivt tillbaka från praoplatserna, det har varit berikande för dem också.
Varför är det viktigt för eleverna?
– Det kan ge elever bättre självförtroende. Att få komma ut i verkligheten och prova på att jobba skapar också erfarenheter inför ett framtida yrkesliv, säger Lena Karlsson som hoppas att fler arbetsplatser ska öppnas upp.
För Emelie Hammarberg, butikschef på Dollarstore är det självklart att ta emot eleverna.
– Delvis för att de ska få utvecklas själva men vi drar också nytta av det. Vi får in nya ansikten och nya perspektiv. Eleverna får plocka varor, fronta, städa och utföra ungefär samma uppgifter som vi andra, men med en handledare.
För Emelie Hammarberg, butikschef på Dollarstore är det självklart att ta emot eleverna. "Vi har tagit emot praoelever sedan vi öppnade 2018. Dels för att de ska få utvecklas själva men vi drar också nytta av det. Vi får in nya ansikten och vi får nya perspektiv".
Julia Ljungberg och Gustaf Hassane tycker att praoen är kul och att de lär sig saker. Gustaf gillar inte matte men skulle kunna gilla det om han får stå i kassan, tror han.
Om ett år har de prao igen. Får de drömma fritt blir det prao med blinkande blåljus, som polis eller ambulanspersonal.
På prao för första gången. Drömmen är att få stå i kassan.