Regeringen vill satsa på miljömässigt hållbara och konkurrenskraftiga företag inom lantbruket. I det förslag på ny jordbrukspolitik som presenterades i förra veckan fokuserar man på stöd till aktiva jordbrukare och hållbarhet, och satsar på bland annat unga jordbrukare.
Förändringar i stöden innebär att gårdsstödet minskar, vallstödet tas bort medan en satsning görs på betesstöd och investeringsstöd.
EP har träffat Patrik Zetterqvist vid Kävra gård norr om Enköping, en ung lantbrukare som för knappt två år sedan tog över gården med 120 mjölkkor av Peter Engvall som numera jobbar med försäljning av maskinhallar.
Att säga något generellt om förslaget på ny jordbrukspolitik menar de är svårt då effekterna av det varierar från gård till gård.
– På sikt kan det bli positivt för enskilda bönder. Det finns exempelvis ett stort behov av att bygga nytt och där är stöden viktiga, men investeringsstöden behöver höjas och följa storleken på investeringen, säger Peter.
– Det låter som förslaget blir positivt för djurbönderna, men jag tror att bönderna kring Enköping kan tappa pengar. Här är det slättland och inte så mycket naturliga beten som man kan få betesstöd för, säger Patrik.
De är tveksamma till om den nya politiken kommer gynna gården. ”Man har den gård man har”, att anpassa verksamheten till bidragen är inte enkelt.
– Förändringen är för liten. Jag kommer att tappa om vallstödet tas bort, omkring 40 000 kronor om året. Jag tappar även om gårdsstödet dras ner med 25 procent, det kompenseras inte av ökat stöd för unga lantbrukare det får jag bara tre år till, konstaterar Patrik.
Samtidigt stiger priserna kraftigt på el och insatsvaror.
– Det är ett val man måste göra. Antingen höja stöden eller så måste vi få ut mer pengar för våra varor, som mjölk och kött, och det påverkar tyvärr konsumenten, säger Patrik.
Att flytta runt pengar mellan olika stödsystem menar de inte är någon bra lösning. Ständiga förändringar i systemet ger en osäkerhet och problem att planera på sikt.
De ser hellre att stöden tas bort och att lantbruket får mer betalt för sina varor.
– För att kunna höja självförsörjningsgraden på livsmedel måste importen begränsas. Vi har ett gyllene läge efter corona för svenskt lantbruk, folk vill äta svensk mat men då måste man betala för den. Det gör man ju redan idag genom jordbrukarstöden, säger Peter Engvall.