Enligt Mats Flodin (M), utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens ordförande, beror gymnasiets stora andel av besparingarna på att i synnerhet grundskolan är missgynnad i fördelningsmodellen när budgetramarna räknas fram.
Enköpings kommun använder sig av något som kallas resursfördelningsmodellen, där kommunledningsförvaltningen utgår från förra årets budget för varje nämnd och räknar upp budgetramen med hänsyn till prisökningar, löneökningar och volymförändringar för varje nämnd.
Efter sparkrav inom kommunen får bildnings- och arbetsmarknadsnämnden i år 30,2 miljoner kronor mindre än vad den skulle ha fått, enligt denna modell.
Gymnasiet står för den största andelen, med sparkrav på 14,3 miljoner. Grundskolan klarar sig lindrigare undan, 6,0 miljoner kronor. Förskolan står för en större del, med 12,0 miljoner i besparingar.
Detta trots att grundskolan står för den i särklass största delen av nämndens verksamhet, med nästan en halv miljard.
Mats Flodin förklarar som sagt skillnaderna med att grundskolan missgynnas i resursfördelningsmodellen. Därför har nämnden kompenserat grundskolan när ramarna har justerats.
Redan under förra året tog utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslut om effektiviseringsåtgärder som under 2020 innebär en total besparing på 10,5 miljoner kronor. Största delarna av det är samordning av skolskjutsar (2,5 miljoner) och att viss vuxenutbildning ges på distans (2,0 miljoner).
Men ytterligare cirka 20 miljoner kronor måste hämtas hem i verksamheterna under 2020.
– Det är klart att det kommer att bli jobbigt för alla verksamheter, säger Mats Flodin.
– Sen kan vi hoppas på att få mer pengar från staten. Det tror jag utan tvivel vore väldigt bra, och att det blir generella bidrag och inte riktade bidrag, säger han.
Extrapengar till kommunerna ser ut att bli verklighet redan i år med tanke på att partierna tävlade i att övertrumfa varandra i givmildhet gentemot kommunerna under den senaste partiledardebatten i riksdagen.
Behöver skolan en större del av den kommunala kakan?
– Den allmänna uppfattningen är att utbildningsområdet bör få en större del av den kommunala kakan. Sen är det en tuff situation för alla kommuner. Vi ska försöka svänga det här och jag hoppas att vi får statliga medel.
Mats Flodin talar om att man från kommunernas sida under många år på många områden har upplevt en förflyttning av ansvar från stat till kommuner, utan att kommunerna har kompenserats fullt ut i skatteväxling.
Känner du dig trygg och lugn med besparingarna?
– Jag kan känna mig lugn med att det är så otroligt duktigt folk. När jag är ute skolorna kan jag känna mig rörd. Det krävs mycket från personal och skolledning för att hantera situationen, för att det är en pressad situation, så är det.
Vilken verksamhet vill du prioritera mest?
– Rent principiellt måste vi ta hand om barnen i ung ålder. Om vi gör rätt från början blir det rätt längre fram i livet. Därför måste vi prioritera förskolan.
Paula Hautala, ekonomi- och kvalitetschef på kommunledningsförvaltningen, påpekar att resursfördelningsmodellen bara är ett beräkningsverktyg när man tar fram budgetförslag. Modellen har använts sedan 2014.
För närvarande pågår arbetet med nästa års resursfördelning enligt modellen. Kommunledningsförvaltningen kommer att se över resursfördelningsmodellen inför arbetet med 2022 års budget.