Det var tecknaren Haddon Sundblom, född i Michigan men med svensk-åländska föräldrar, som befäste tomtens färgval när han 1931 tecknade Santa Claus i lysande röd jacka med vita pälskanter. När sedan Disney’s film Jultomtens verkstad kom 1932 med en rödklädd tomte befästes det röda i mångas medvetande.
Marlene Hugoson, forskningsarkivarie vid Institutet för språk och folkminnen i Uppsala, har flera förklaringar till att julens färg har blivit röd.
– En är den vardagliga med film- och reklamtomtar som alltmera kommit att prägla julen, men det finns också en ecklesiastisk förklaring. På annandagen är kyrkans färg röd, Den helige Andens och apostlarnas färg, säger Marlene Hugoson.
Enligt Svenska kyrkans hemsida är det röda blodets, kampens och martyrernas färg, och den används även på pingstdagen och apostladagen.
Marlene Hugosons tredje förklaring är den estetiska. Den röda färgen står vackert inte bara mot grönt utan också mot vitt:
– Min mamma berättade att de i hennes barndomshem på 1930-talet hängde röda små äpplen fästa med röda band i julgranen. Mot snön syns domherrarna tydligt vid fågelborden, och vackra är också järnekens röda bär på snöiga grenar.
I det gamla bondesamhället var rött en ovanlig färg. Den var dyr att framställa, och det myckna röda i juldekorationer har kommit först i modern tid.
Vår svenska gårdstomte var grå, men historiskt har tomtens motsvarigheter Santa Claus och S:t Nikolaus, också burit blått eller vitt. Den ryska motsvarigheten Fader Frost är klädd i vitt.