Av domen framgår att mannen från början inlett ett samarbete med en kvinna om att spela in en sexfilm. Men kvinnan mådde psykiskt dåligt och hennes väninna erbjöd sig då att träda in i hennes ställe och också ta över den skuld på 300 000 kronor som mannen menade att den första kvinnan hade till honom. Trots att väninnan också mådde dåligt och befann sig i ett missbruk skrev hon på ett skuldebrev och ett avtal om att delta i en sexfilmproduktion och webcam-visningar.
Vid flera tillfällen när de träffades hade mannen och kvinnan sex. Kvinnan har förklarat att deras relation skulle vara av arbetskaraktär och att hon skulle arbeta av skulden. Utan avtalen hade hon inte gått med på några av de sexuella handlingarna. Hon var orolig att bli dragen inför rätta för kontraktsbrott om hon vägrade ställa upp.
För dessa sexuella handlingar döms mannen för så kallad oaktsam våldtäkt, det vill säga att han borde ha misstänkt att kvinnan inte deltog frivilligt men ändå hade sex med honom för att hon kände sig pressad.
Enköpingsbon döms också för koppleri, för att han förmedlat kontakt mellan kvinnan och en man i Göteborgstrakten och själv tagit hand om betalningen för sextjänsten som utfördes. Enligt domen hade Enköpingsbon gjort upp med mannen att denne skulle delta i en sexfilm med kvinnan och att pengarna som han swishade skulle gå till omkostnader för filmen.
Förutom ett år och sex månader i fängelse ska Enköpingsbon också betala 115 000 kronor i skadestånd till kvinnan.