Fanny Althén och Michaela Lindbäck från Ludvig & Co i Enköping, lantbrukarna Niklas och Håkan Karlsson samt Carina Sylvan från Sparbanken Enköping presenterade vårens lantbruksbarometer på Niklas gård söder om Enköping på onsdagen.
Vårens lantbruksbarometer, en intervjuundersökning med 1 000 lantbrukare, presenterades på onsdagen av konsultbyrån Ludvig & CO, Swedbank och Sparbankernas riksförbund.
Enligt undersökningen är det 14 procent fler av de tillfrågade lantbrukarna som upplever en ökad lönsamhet jämfört med föregående år. Mjölkproducenterna upplever den högsta lönsamheten trots att kostnaderna ökat.
– Avräkningspriset på mjölk var högt under 2022. Den lägsta lönsamheten upplevs av nötköttsproducenterna, säger Fanny Althén, rådgivare vid Ludvig & Co i Enköping.
Alla de fyra produktionsgrenarna mjölk, gris, nöt och spannmål upplever en ökad lönsamhet jämfört med året före, däremot är det få lantbrukare som investerat i djurstallar vilket är oroande enligt undersökningen.
– Det är djurbönderna som driver lantbruket i stort, de står för en stor del av efterfrågan på spannmål, säger Fanny Althén.
– Jag tror många är rädda för kostnaderna, trä och stål är jättedyrt plus att räntorna höjts, man reparerar hellre det man har, säger Carina Sylvan vid Sparbanken i Enköping.
Generellt finns en stor osäkerhet i branschen och pessimism inför det kommande året, inte minst hos växtodlarna. Då spannmål från Ukraina åter har kommit ut på marknaden har priserna sjunkit.
– Och många köpte på sig insatsvaror för höga priser under hösten då det fanns en osäkerhet på tillgången, säger Fanny Althén.
Däremot växer intresset för investeringar i elproduktion.
– Vi har jättemånga ansökningar för investeringar i solceller, framför allt från energikrävande verksamheter som grisproduktion, säger Carina Sylvan.
Håkan Karlsson är glad över att sonen Niklas nu tagit över gården i Enköpings-Näs. "Vi började här med 18 kor 1980, det känns viktigt att gården drivs vidare i familjen" säger Håkan.
Niklas Karlsson har precis tagit över arrendekontrakten på gården efter sina föräldrar. Gården drivs ekologiskt, med 400 hektar spannmål, 100 hektar bete och omkring 140 nötkreatur på naturbete. På sikt kan han tänka sig att låta gården växa något.
– Det är många med intensiv nötuppfödning som slutat under året då foderkostnaderna blivit för höga. Vi är inte lika drabbade då vi har en betesbaserad produktion och lägre foderkostnader, även om djuren tar dubbelt så lång tid att växa. Sen ger djuren även fördelar i växtodlingen, säger Niklas.
Spannmålen som odlas på gården säljer de till största del och det värsta som kan hända nu är ett missväxtår, som 2018.
– För många tar det år att komma igen efter ett sådant år. Men jag ser positivt på framtiden, jag tror det går bra och det är en rolig bransch att jobba i säger Niklas.
Stigande foderpriser och ökade miljökrav inom EU gör att
nötköttsproducenterna upplever den lägsta lönsamheten bland de olika produktionsgrenarna i lantbruket, men ändå en förbättring jämfört med våren 2022.