”Det här är ek nummer 007, den första registrerade eken av 400” berättar Simon Svedberg. Samtliga ekar har en GPS-koordinator och går att hitta på en Google-karta.
Ett ekskötselprojekt pågår vid Ekolsunds slott där det undersöks hur man på bästa sätt får fram timmerek genom att ta tillvara spontant föryngrade ekplantor.
Tack vare finansiering genom Erik Stenströms stiftelse har projektet kunna göras så stort att olika skötselalternativ går att analysera.
– Det har gjorts liknande försök tidigare men de har inte dokumenterats. Det här är första gången det går att följa försöket tack vare dokumentationen, säger Simon Svedberg, slottsträdgårdsmästare vid Ekolsunds slott.
Timmer från ek är efterfrågat och spontant föryngrad ek, självsådda träd, är en ekonomisk metod. Att sätta ekplantor innebär en merkostnad och planteringen måste hägnas in för att skyddas från betesskador.
Även ek som självsått sig får betesskador, vilket påverkar kvalitén på virket, men genom rätt skötselmetod kan träden bli bra timmer i framtiden.
På ett 50 hektar äldre hygge har 400 ekar, upp till sex meter höga, mätts in och dokumenterats. Bland annat noteras skador, vingliga stammar och "knixar" på stammen.
– Eken växer så naturligt, det minskar när de blir större och förhoppningsvis fixar det till sig när träden får hjälp genom skötseln, säger Simon Svedberg.
Träden får sedan växa under olika skötselmetoder.
En metod är att allt utom ekarna röjs bort, med en annan metod röjs övriga träd upp till midjehöjd, en metod är brunnshuggning - all vegetation röjs 1,8 meter från eken, och slutligen finns metoden där ingen röjning alls görs. Metoderna upprepas i flera områden.
– Vi är mest hoppfulla för röjningen till midjehöjd, det ger foder till djuren utan att de äter på eken, säger Simon Svedberg.
På ytan som inte röjts alls får eken stark konkurrens av den snabbväxande aspen. Alla ekar i projektet får samma behandling, en viss beskärning av exempelvis konkurrerande skott.
På grund av viltbete växer ek långsamt och en redovisning till Stiftelsen planeras om cirka tio år. Simon Svedberg tror dock att man kan se resultat av de olika skötselmetoderna redan om två-tre år.
– Projektet har ett stort värde för skogsägare, vid besök här får de enkla tips om skötselåtgärder för ett hygge med spontan uppkomst av ekplantor, säger han.
Skyltar med information om projektet och de olika provytorna ska sättas upp nära den så kallade Murvägen bakom slottet där provytorna finns. En karta med GPS-punkter över träden i projektet finns även på Google Maps.
– Varje enskild ek är markerad med GPS-koordinator och färgmarkerad efter vilken behandling de fått, säger Simon Svedberg som nu har mångas års arbete framför sig med att kontrollera de 400 ekarna.
Ekskötselprojektet har finansierats av Erik Stenströms stiftelse för ekskogens främjande. Tack vare det har det varit möjligt att göra det så stort att olika skötselalternativ går att analysera.