Ann-Sofie Millberg är oroad över att oskälig låga ersättningar till flyktingfamiljer kan leda till kriminalitet.
Sedan sex veckor har de ukrainska flyktingarna Olena Voroschenko och Kseniya Homenko åkt buss från deras boende i Kila utanför Sala till Enköping för att få mat. Matbryggan i Sankt Lars kyrka har matutdelning måndagar, onsdagar och fredagar. Olena och Kseniya är långt ifrån ensamma på boendet om att behöva åka till Enköping och Matbryggan för att klara sig.
De två har 61 kronor om dagen i ersättning från Migrationsverket. Pengarna ska inte bara räcka till mat, utan även till bussresorna. Till skillnad från på UL:s bussar tar VL betalt för resorna för ukrainska flyktingar.
De berättar att de ideligen känner en oro för om maten ska räcka.
– Vi måste hela tiden planera vad vid ska äta i dag, i morgon, i övermorgon...
Ann-Sofie Millberg, föreståndare för Lokalen på Kärrhöksgränd och även delaktig i Matbryggan, är oroad. Maten räcker inte till.
– Som det är nu räcker inte maten till alla som kommer. Vi får tyvärr säga nej till en del samtidigt som det skär i hjärtat, säger hon.
Utöver att dagersättningarna inte räcker till flyktingarnas behov ser Ann-Sofie Millberg en annan fara, särskilt för barnfamiljer som kan bli desperata.
– Det som oroar mig är att jag tycker att de oskäligt låga ersättningarna bjuder in till kriminalitet, för att man måste ju föda sitt barn, säger hon.
I början av augusti kommer ett 70-tal ukrainska flyktingar att flytta in i Åsundagården i Hummelsta. Då lär det bli ännu fler munnar att mätta för Matbryggan.
Ukrainska familjen som bor i Enköping: barnen Anna Fedorenko och Mariya Fedorenko tillsammans med Ludmila Ivashkevich, Yuriy Polozov och barnens mamma Diana Ivashkevich.
För ukrainarna på boendet i Ormvråksgränd i Enköping känns livet ljusare. Familjen Ivashkevich, boende i ett rum på Ormvråksgränd, vill tacka folk i Enköping.
– Det finns tillräckligt med mat. Vi lär oss att leva återhållsamt och ekonomiskt, beskriver Ludmila Ivashkevich situationen.
Olena Voroschenko och Kseniya Homenko tackar också Enköpingsborna för omtanken.
– Vi vill säga tack till alla i Enköping som hjälpt oss. Utan den hjälpen skulle vi inte veta vad vi skulle göra, säger Kseniya.
Vad hoppas ni på mest nu?
– Nu hoppas vi bara att Migrationsverket tar oss från Kila till en större stad. Det är större möjligheter att hitta jobb i en större stad.
Kvinnorna flydde till Sverige tillsammans med sina mammor, som båda behöver medicinsk vård. Olena kommer från Kievs närområde och Kseniya kommer från Odessa.
– Jag tog med mig mina två mest värdefulla saker från Ukraina, min mamma och min katt, berättar Olena Voroschenko.