Det är en av tio våtmarker som Enköpings kommun fått projektmedel för. På sikt ska de bidra till en minskad övergödning och öka den biologiska mångfalden i Enköpingsån och Örsundaån.
I förlängningen handlar det om insatser som minskar näringsbelastningen på både Mälaren och havet.
– Totalt finns det 19 vattenförekomster i Enköpingsån och Örsundaån, alla med måttlig eller dålig status. Vi skulle behöva jobba med alla bäckar, det finns oändligt mycket saker som kan göras, våtmarker är bara en liten del, säger Cassandra Telldahl Bjelkelöv, vattensamordnare vid Enköpings kommun.
I Lova-bidrag (Lokala vattenvårdsprojekt) har kommunen fått 3,1 miljoner för bland annat våtmarker och strukturkalkning. Utöver det har man fått omkring en miljon kronor i extra medel för olika insatser, provtagningar och åtgärdsplaner.
Våtmarken i Örbäcken, som rinner samman med Ullbrobäcken och bildar Enköpingsån, är en av de första våtmarkerna som anläggs, ett samarbete med den lantbrukare som brukar marken.
– Åtgärderna är frivilliga men det lokala engagemanget är stort, alla vill ta ansvar och ha kvar näringsämnena i marken. Dåligt dikesunderhåll och näringsläckage drabbar både plånbok och miljö, säger Cassandra.
Men att anlägga våtmark kostar och få lantbrukare kan gå in med eget kapital.
– Den här våtmarken kommer bli cirka en halv hektar och kosta omkring en halv miljon kronor. Lova ger stöd till 80 procent av projektkostnaden, säger Cassandra som i sitt jobb hjälper lantbrukarna att söka stöd och med tillståndshandläggningen som är komplex.
Våtmarken i Tillinge kan på sikt minska utsläppet av fosfor med 60 kilo per år.
Även 400 hektar åkermark strukturkalkas för att minska mängderna fosfor som rinner ut i vattendragen.
– Där får lantbrukaren bidrag till 40 procent av kostnaden. Strukturkalkning har otroligt bra effekt på produktionen och lämpar sig bra på lerjordarna här, säger Cassandra.
Miljöåtgärder är dyrt och risken är stor att det är miljöstöden som får stryka på foten med regeringens nedskärningar i Landsbygdsprogrammet. Cassandra ser stora utmaningar för jordbruket framöver om nedskärningarna blir verklighet.
– Det gäller exempelvis miljöersättning för vallodling och bidrag för skyddszoner, det kommer slå hårt på vattenkvalitén och blöta åkrar ger sämre produktion. Samma gäller strukturkalkning som ger mindre läckage, mer mat och bättre strukturer på jordarna.