Socialchefen: ”Djupt otillfredsställande” med hemlig lista

Enköpings kommun har placerat unga på minst ett av de HVB-hem som finns på polisens lista över hem som har kopplingar till kriminalitet.
Men listan är hemlig och det irriterar Enköpings socialchef Jonas Boman.
– Djupt otillfredsställande, säger han.

Malin Wahlund, avdelningschef på socialförvaltningen samhällsvård och socialchefen Jonas Boman tycker det är märkligt att polisen hemlighåller namnen på de HVB-företag som pekas ut med kopplingar till kriminella.

Malin Wahlund, avdelningschef på socialförvaltningen samhällsvård och socialchefen Jonas Boman tycker det är märkligt att polisen hemlighåller namnen på de HVB-företag som pekas ut med kopplingar till kriminella.

Foto: Anette Östlund

Enköping2024-12-18 05:00

Nyheten i korthet

  • Enköpings kommun har placerat ungdomar på HVB-hem som finns på polisens hemliga lista över hem med kopplingar till kriminalitet. Socialchefen Jonas Boman uttrycker missnöje över att listan är hemlig.
  • Kommunen har ingen möjlighet att kontrollera HVB-hemmen de placerar ungdomar på, utan förlitar sig på att kontrollen är gjord av Sveriges kommuner och regioner (SKR).
  • Enköpings kommun har gjort ett medvetet val att minska placeringar på HVB-hem och SiS-institutioner, och har istället utökat vården på hemmaplan.

Sveriges Radio har den senaste tiden rapporterat om HVB-hemmen med kopplingar till kriminella aktörer.

Rapporteringen utgår från den lista med 18 icke namngivna HVB-hem i mellersta, västra och södra Sverige som polisens Nationella operativa avdelning (Noa) presenterade i en rapport i somras. Rapporten konstaterar att organiserad och släktbaserad brottslighet sannolikt tagit sig in på HVB-marknaden.

Det faktum att polisen valt att inte avslöja namnen på bolagen som driver hemmen har fått exempelvis Stockholms stad att vända sig till kammarrätten i ett försök att få ut listan. Så långt har Enköping inte gått men socialchefen Jonas Boman och avdelningschefen Malin Wahlund på samhällsvården tycker situationen är märklig.

– Att känna till att listan finns men samtidigt inte kunna få reda på vilka som finns på den är djupt otillfredsställande, vi riskerar ju att placera på fel ställe, säger Jonas Boman.

Av Sveriges Radios rapportering har de dock fått kännedom om att ett av bolagen är Allviken, ett HVB-hem där man tidigare placerat unga.

– Men vi har avslutat alla placeringar där, säger Malin Wahlund.

undefined
18 HVB-hem finns på polisens lista över hem med kopplingar till kriminella. Men polisen går inte ut med namnen på företagen.

De har själva inga möjligheter att kontrollera de HVB-hem där de placerar unga med omfattande vårdbehov och olika former av sociala problem. Istället förlitar de sig på att den kontrollen är gjord av Sveriges kommuner och regioner, SKR, som tillhandahåller det upphandlade ramavtal som de använder sig av.

– Vi måste lita på att det är gjort i upphandlingen. Och skulle IVO (Inspektionen för vård och omsorg) få in en orosanmälning mot ett hem och de inleder en tillsyn blockeras det i avtalet. På så vis får vi en hint om att något pågår, säger Malin Wahlund.

Att socialtjänsten själv inte kan kontrollera hemmen i förväg tycker inte Jonas Boman är konstigt och förklarar att det är så systemet är uppbyggt.

– Vi har olika uppgifter. Socialtjänsten har ansvar för att de unga får vård. Sen är det den statliga myndigheten IVO som ska garantera kvaliteten på vården, och det måste vi kunna lita på. Alternativet skulle ju vara att vi behöver skapa en egen tillsynsmyndighet, säger han.

När en ungdom väl är placerad på ett HVB-hem görs dock månadsvisa uppföljningar, både med vårdgivaren och den placerade ungdomen, berättar han.

undefined
Beslut om placering på HVB-hem görs av socialnämnden, som har ansvaret för att den enskilde får det stöd och hjälp som behövs under tiden i vård.

Under senaste tre åren har Enköpings kommuns socialtjänst haft omkring 50 ungdomar placerade på HVB-hem (Hem för vård och boende) eller på någon SiS-institution (statens institutionsstyrelse). I genomsnitt varade varje placering i 206 dagar.

Just nu har man dock inte en enda ungdom placerad på något HVB-hem och bara en på en SiS-institution.

– Vi har gjort ett medvetet val att minska dessa placeringar. Den som har behov av behandling ska förstås få det men vi ser ett bättre resultat för de som vårdas enskilt mot i grupp. All forskning visar också att chansen till framgång blir större när de unga kan få vård på hemmaplan, säger Malin Wahlund.

Minskningen visar sig i siffrorna. 2023 placerades 33 ungdomar på HVB-hem med varierande längd på placeringarna men sammanlagt 9,3 årsplaceringar. Fram till sista november i år hade 22 unga placerats, sammanlagt 3,4 årsplaceringar. 

Antalet unga med behov av stöd har inte minskat men eftersom man hellre vill fånga upp dem i ett tidigare skede och undvika placeringar på HVB eller SiS har man utökat vården på hemmaplan, berättar Malin Wahlund. Det kan handla om att ge hela familjen ett utökat stöd så att den unge kan fortsätta bo kvar i hemmet eller stötta upp i familjehemsplaceringar.

– Vi jobbar också mycket mer med att fånga upp de här barnen och ungdomarna i ett tidigt skede, i den så kallade öppenverksamheten, berättar Malin Wahlund.

Hon räknar upp allt från samarbetet med BVC där föräldrar får stöttning till SSPF (samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och fritidsverksamhet), fältverksamheten och andra riktade stödinsatser.

Jonas Boman nämner också uppdraget som man nyligen fått från kommunfullmäktige, att erbjuda ännu mer föräldrastöd och tidiga insatser.

– Det är så här vi vill kunna göra för att hålla ner siffrorna på placeringarna. Förhoppningsvis kommer vi att kunna se resultaten inom några år, säger han.

Olika boendeformer

Jourhem är ett vanligt hem som med kort varsel tar emot barn som behöver omedelbart skydd eller stöd för en kortare tid medan socialtjänsten utreder barnets situation. Det kan handla om missförhållanden i hemmet eller att barnet behöver tillfälligt boende på grund av eget beteende. 

Familjehem är en privat familj som tar emot barn, kortare eller längre tid, som av olika anledningar inte kan bo med sina biologiska föräldrar. Anledningen kan vara att föräldrarna briser i omsorgen eller att barnet exempelvis hamnat i kriminalitet.

Hem för vård eller boende (HVB) är en institution, ett yrkesmässigt drivet hem som tar emot enskilda för vård eller behandling i förening med ett boende. Beslut om placering i HVB görs av socialnämnden i respektive kommun, som har ansvaret för att den enskilde får det stöd och hjälp som behövs under tiden i vård.

Stödboende är en mindre ingripande form av boendeplacering för barn och unga mellan 16 och 20 år som inte har behov av sådana vård- och behandlingsinsatser som motiverar en placering i HVB.

Stödboendet är ett eget boende med tillgång till personal med lämplig utbildning. Stödet ska anpassas så att den unge klarar av boendet och får en meningsfull fritid.

SiS-hem är statliga institutioner som drivs av Statens institutionsstyrelse (SiS). De tar emot ungdomar med allvarliga psykosociala problem eller missbruksproblem, ofta under tvångsvård enligt LVU (Lagen om vård av unga) eller LSU (Lagen om verkställighet av sluten ungdomsvård).

De som kommer till SiS har ofta fått andra vårdinsatser på hemmaplan, till exempel vård i familjehem eller öppna HVB-hem. Det är när sådana insatser inte är tillräckliga som socialnämnden ansöker om en placering hos SiS.

Källa: skr.se och socialstyrelsen.se

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!