Den ekonomiska verkligheten har kommit ikapp skolan i Enköpings kommun efter många års underfinansiering.
Det befarade underskottet för utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens verksamhet vid årets slut är på 37,4 miljoner kronor.
Inför det senaste sammanträdet i nämnden hade utbildningsförvaltningen tagit fram en lista med olika sparåtgärder med anledning av det ekonomiska läget. Ett exempel: att upphöra med måltider för eleverna på Westerlundska gymnasiet. På hela året har 7,0 miljoner kronor budgeterats till gymnasiets skolluncher.
Nu beslutade nämnden inte om just den besparingen. Däremot togs ett beslut om tre andra sparåtgärder, som tillsammans ska ge drygt 8 miljoner kronor i besparing i år.
Det handlar om en besparing på 3 miljoner på kompetensutveckling, en annan på 4,8 miljoner på förbrukningsmaterial och läromedel samt ytterligare en besparing på 500 000 kronor för personalrepresentation.
– Vi köpte in läromedel i fjol och la upp en liten buffert. Därför är det ingen kris. Vi måste inte köpa in läromedel i år, säger Magnus Johansson (M) som är ordförande för utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden.
– Det är förvaltningen själv som har sagt att det är de här sakerna som påverkar minst, säger han om de tre sparområdena.
Politikerna beslutade också att förvaltningen ska återkomma till sammanträdet i juni med förslag på ännu fler sparåtgärder.
– Man får se var man kan skära utan att det påverkar för mycket, säger Magnus Johansson som ser elevernas bästa som högsta prioritet.
Nu vill han att den politiska majoriteten i kommunen ska snacka ihop sig under den närmaste månaden om detaljerna för hur kommunen ska spara under återstoden av året. Ska skolan fredas eller ska skolan spara ytterligare?
Utbildningsförvaltningen har gjort en tjänsteskrivelse som visar att budgettilldelningen för skolan i Enköping har slagit snett år efter år.
Enligt skrivelsen har verksamheten under många år haft en låg uppräkning av budgeten samtidigt som antalet elever/barn har ökat mer än vad som har varit budgeterat.
Dessutom har nämnden bland annat inte kompenserats för ökade kostnader för nya lokaler och för att man har tvingats betala ökade bidrag till friskolor och fristående förskolor, vilket blir konsekvensen när kommunens egna lokalkostnader ökar.
Totalt skulle utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden behöva ett tillskott i budgeten på 44,2 miljoner kronor, enligt skrivelsen som föreslår att nämnden ska begära hos kommunfullmäktige att få budgetramen utökad med just det beloppet.
Inför sammanträdet lyfte ordförande Magnus Johansson dock bort ärendet om de 44,2 miljonerna från dagordningen. Han talar om att det är bättre att kommunen i stället räknar upp nästa års budget för utbildnings- och arbetsmarknaden, bland annat med tanke på det här årets bistra ekonomi för kommunen.
Socialdemokraterna i nämnden motsatte sig beslutet om de tre sparåtgärderna och motsatte sig även beslutet om att förvaltningen ska återkomma med ännu fler åtgärder.
Dessutom anser S att utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ska begära att få utöka budgeten med nämnda 44,2 miljoner kronor.
Enligt S är verksamheten redan så effektiviserad att det inte går inte att hitta fler besparingsåtgärder, utan betydande negativa konsekvenser.
– Det är verkligen svårt att göra besparingar utan att det får väldigt stora negativa konsekvenser, säger Johan Enfeldt (S).