EP har tidigare i veckan berättat om Lärarförbundets rankning Årets skolkommun, där Enköping ligger på plats 267 av Sveriges 290 kommuner.
Enligt Lärarförbundet finns Enköpings svagheter på främst fyra områden: resurser till undervisning, lärartäthet, fullföljd gymnasieutbildning och friska lärare.
Anders Härdevik, verksamhetschef för grundskola på Enköpings kommun, håller med om att skolan får för lite pengar i Enköping, att den inte kompenserats tillräckligt för kostnadsökningarna.
– Där har vi gått igenom ett stålbad, ställt om och effektiviserat på ett fantastiskt sätt. Vi jobbar naturligtvis för att få mer pengar ut till elev. Det är vår ambition, för att det är ju där kvalitet uppstår, i mötet mellan lärare och elev, säger Anders Härdevik och påpekar att mer pengar inte är en garanti för bättre resultat.
– Vi har årligen förbättrade elevresultat. Om jag vore skattebetalare i Enköping är det sådant som jag skulle värdera. Hur mycket kunskap får jag för varje skattepeng? Där får man bra valuta för pengarna i Enköping, säger han.
Anders Härdevik tycker att rankningen handlar mer om satsade pengar än om resultat. Han är också kritisk till hur undersökningen slår ihop förskola, grundskola och gymnasieskola.
– Det här blir tyvärr hos gemene man något som säger vilka kommuner som har bra skolor. Det är det långt ifrån. Det här är en partsinlaga från en intresseorganisation. Det är inte fokus på elevresultat.
Samtidigt finns det ett underlag trots allt, till exempel när det gäller sjukfrånvaro?
– Grundskolans personal ligger på runt 5 procents sjukfrånvaro, som är kommunens uppsatta mål. Vårt fokus är naturligtvis att det ska bli ännu bättre.
– Jag ser till helhetsbilden. Att vi inte har någon lärarbrist, att vi har många legitimerade sökande och att vi har 93 procent legitimerade lärare. Snittet i landet är 78 procent.
För att få fler att fullfölja gymnasiet ser Anders Härdevik den centrala rättningen av nationella prov som ett bra verktyg. Det eliminerar glädjebetyg, vilket kan utgöra skäl till avhopp, enligt Härdevik.
Utöver det ska man följa utvecklingen hos varje enskild elev från förskoleklass och ända upp till årskurs tre på gymnasiet. Grundskolan har ett sådant system idag. Det systemet ska nu kopplas på med det system som används på gymnasiet. I slutändan ska det göra att en större andel fullföljer gymnasiet, enligt Anders Härdevik.