Skillnaderna ökar mellan flickor och pojkar

Flickor mår sämre än pojkar och tryggheten har minskat något. Men det stora flertalet unga trivs i skolan, det visar årets Liv- och hälsaundersökning.

Trygghet. De flesta unga uppger att de trivs i skolan och känner sig trygga på allmänna platser. Men flickor mår något sämre än pojkar och skillnaden ökar.

Trygghet. De flesta unga uppger att de trivs i skolan och känner sig trygga på allmänna platser. Men flickor mår något sämre än pojkar och skillnaden ökar.

Foto: Annika af Klercker / SvD / TT

Enköping2017-11-07 18:00

Undersökningen Liv och hälsa görs vartannat år och här får elever i årskurs 7,9 och 2 på gymnasiet får svarar på frågor om sin hälsa, levnadsvanor och livsvillkor.

– Den har gjorts sedan 2005 och nu börjar vi få mätbara resultat, säger Car Gynne, samordnare för brotts- och drogförebyggande arbete i kommunen.

Årets mätning visar inga dramatiska förändringar och resultaten för Enköping är likvärdigt med länet i snitt, den stora andelen unga uppger att de mår bra. Över tid kan man dock se att den psykiska hälsan blivit något sämre framför allt bland flickor.

– Generellt kan man säga att flickor mår sämre än pojkar. Men en enskild siffra säger inte så mycket, man måste se vilken relevans de olika frågorna har till varandra, säger Carl Gynne.

Den psykiska hälsan mäts i olika parametrar, exempelvis emotionella symptom, koncentrationsproblem, beteende och kamratrelationer.

Pojkarnas mående ligger på ungerför samma nivå som vid förra undersökningen medan flickorna mår något sämre och skillnaden mellan könen tenderar att öka.

Lika stor andel flickor som pojkar har hyperaktivitet/koncentrationsproblem men det avspeglar sig inte alltid i skolornas insatser som generellt är fler för pojkarna.

– Pojkarna blir mer utåtagerande, flickorna är mer tysta trots att de har samma problem. Min uppfattning är att undersökningen ger ett viktigt underlag för hur skolorna riktar sina insatser, konstaterar Carl Gynne.

När det gäller jämlikhet ser man i undersökningen att det spelar roll om man har exempelvis en funktionsnedsättning eller en annan sexuell läggning än den heteronormativa. De personerna mår ofta sämre. Det gäller även barn från familjer med dålig ekonomi där barnen ofta oroar sig.

– Det är inte något nytt, men resultatet bekräftar att barn och unga påverkas av saker som är utanför deras kontroll, säger Carl Gynne.

Tryggheten ligger generellt på en hög nivå i länet, nio av tio känner trygghet på allmänna platser, men flickor känner sig mindre trygga än pojkar.

– Könsskillnaden tenderar att öka. Frågan är om det är ett faktiskt problem eller hänger ihop med samhällsdebatten. Det är något man bör följa upp lokalt för att se vad det beror på, säger Carl Gynne.

Trivseln i skolan är förhållandevis hög. 80 procent uppger att de trivs.

– Det är bättre siffror än för tio år sedan men trenden är aningen vikande. Och 20 procent som inte trivs, det är många huvuden, säger Carl Gynne.

Ett glädjande resultat gäller bruket av alkohol och droger som fortsätter att minska och nu ligger på historiskt låga nivåer.

– Det är en enormt positiv utveckling och är en viktig normförändring i hela samhället, säger Carl Gynne.

Undersökningen kommer att presenteras för olika nämnder samt för kommunstyrelsen och Carl Gynne önskar nu att den används mer inom kommunens arbete med mål och insatser.

– Det är en tydlig politisk fråga, inte tjänstemännens. Vad vill man när man exempelvis ser att fler personer med funktionsnedsättning eller fler homosexuella mår dåligt? Frågan måste läggas på dem som fattar beslut, jag ger dem underlaget för beslutet.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om