Målet är att skapa en sorts deltidsbrandkår, redo att rycka ut när det är på väg att bli oroligt i något område.
– Det finns en frustration. Vi skulle kunna göra mera tillsammans över förvaltningsgränserna än idag i det operativa arbetet, säger Carl Gynne och fortsätter:
– Det är fortfarande för mycket stuprör. Vi kommer för ofta i situationer där vi måste utreda vem som ska betala och vem som har ansvaret.
På uppdrag av tre förvaltningschefer och fyra nämndordföranden utreder han hur det ska bli bättre.
Han har nyligen träffat politiker i skolnämnden och utbildningsnämnden, socialnämnden och upplevelsenämnden. Han har talat om individriktade, specifika och generella förebyggande insatser, pekat på kostnadspyramider där det i idealvärlden handlar om att ge mest resurser till främjande arbete, men där det i verkligheten handlar om störst kostnader för sena åtgärder.
– Ett dygn på ett LVU-hem kostar mer än 4000 kronor per dygn, säger han och låter blicken gå runt bland politiker på möte efter möte.
Han har sin arbetsplats på socialförvaltningen.
– Men jag sätter mål tillsammans med kommunledningskontoret och tar uppdrag direkt från hela kommunen, säger han och ser ingen risk för ökade kostnader på grund av metoden.
– De här resurserna finns i Enköping redan idag.
Rent konkret, vilka personer talar vi om?
– Det kan vara fritidsledare, elevhälsopersonal, öppenvården, resurspersoner på skolan, anställda på Familjens hus...
När ska styrkan rycka ut?
– När det inte är normalläge längre. Det här är en metod för operativt förebyggande arbete, säger han.
Han ger onormalt mycket stök runt Korsängsfältet och Idrottshuset under ett par veckor i höstas, och vårens risk för eskalerande problem med rökheroin, som exempel.
Han föreslår veckovisa lägesrapporter från en rad verksamheter i kommunen, men även andra aktörer som till exempel taxi, föreningar och andra.
– Då kan vi snabbt mobilisera oss och polisen får en part att samarbeta med i stället för fyra, säger han.
Carl Gynne menar att Enköpings kommun har kommit långt på den strategiska nivån, men sämre på den operativa.
– Därför agerar vi oftast för sent, säger han.
Hans utredning ska diskuteras närmare på den politiska nivån och på förvaltningarna.
– Det här är en aktuell fråga i hela Kommunsverige, konstaterar han.