Så stor är Enköpingsbornas skuld

3,6 miljarder kronor. Så stora lån har Enköpings kommun och de kommunala bolagen. Och i takt med att investeringarna blir allt fler ökar låneskulden.

2016, var den totala låneskulden 2,1 miljarder, vilket motsvarar 49 000 kronor per invånare. Fram till senaste årsskiftet har skulden ökat med 70 procent, till nästan 3,6 miljarder eller 78 000 kronor per invånare.

2016, var den totala låneskulden 2,1 miljarder, vilket motsvarar 49 000 kronor per invånare. Fram till senaste årsskiftet har skulden ökat med 70 procent, till nästan 3,6 miljarder eller 78 000 kronor per invånare.

Foto: Enköpings kommun

Enköping2021-09-03 06:00

Tre miljarder femhundraåttioåtta miljoner motsvarar 78 000 kronor per Enköpingsbo. 

Största delarna av koncernens skuld står Enköpings Hyresbostäder och kommunen för. De senaste åren har lån tagits för exempelvis byggande av hyreslägenheter, skola och förskolor, sporthall, brandstationer och Pepparrotsbadet. 

Men Enköping har även många och stora investeringar framför sig de kommande åren; nya gymnasiet, flera förskolor, ombyggnationen av Joar Blå, en hel del underhåll och mycket annat. Och även om Enköpings kommun har som mål att betala mellan 50 och 100 procent av sina investeringar med egna pengar så kommer låneskulden att växa.

Kommuninvest, som är kommunsektorns stora långivare, menar att en kommunkoncern (kommunen och dess bolag) vars låneskuld närmar sig 100 000 kronor per invånare hamnar bland de tio mest skuldsatta koncernerna i landet. Om Enköpings kommunkoncern växer med 500 miljoner per år hamnar låneskulden inom två, tre år på 100 000 kronor per invånare. 

– Nu är ju detta ett scenario om hur det kan bli. Vi har våra långsiktiga finansiella mål och krav på en hög självfinansieringsgrad. Följer vi dem så ska vi inte hamna där, säger Daniel Nilsson, tillförordnad ekonomichef i Enköpings kommun.

Han betonar att låneskulden ju inte enbart bygger på hur mycket man investerar utan också hur stort det årliga resultatet blir.

– Ju högre resultatet blir desto större möjlighet har vi att finansiera investeringarna själva, säger han.

Möjligheten att kunna självfinansiera investeringarna med 50 till 100 procent är beroende av de politiska beslut som tas, menar Daniel Nilsson.

– Det handlar om att prioritera. Det finns ett stort behov av investeringar men ska vi förhålla oss till de finansiella målen och ha en långsiktigt hållbar ekonomi så krävs det prioriteringar, säger han.

Ju större lån som tas upp desto högre blir förstås också räntekostnaderna. Hos Kommuninvest, som ägs av kommuner och regioner, kan medlemmarna låna till en fördelaktig ränta. Den sista april i år låg Kommuninvests genomsnittliga ränta på Enköpings kommunkoncerns lån på 0,7 procent. Skulle den räntesatsen höjas med exempelvis en procentenhet vid kommande årsskifte skulle det innebära en ökad räntekostnad med fyra miljoner nästa år. En räntehöjning på tre procentenheter skulle leda till 12 miljoner högre räntekostnader 2022.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!