"I stället för att ge alla barn och unga en bra start i livet, har skolan blivit en motor för segregation och ökade klyftor" skrev skolminister, Lina Axelsson Kihlblom (med flera), i en insändare i EP 22 juni. När signaturen dök upp i Kunskapsskolerektorn Lars Jonssons lokaltidning kunde han inte längre sitta tyst.
– Jag har reagerat förr när skolministern uttryckt i media att marknadskolan leder till stress och ökad kriminalitet. Det finns ingen forskning på det, säger Lars Jonsson.
– Jag kan bara tala för Kunskapsskolan, men jag blir bekymrad när man drar alla friskolor under en kam. Som förespråkare för hela skolsverige borde ministern värna om alla medarbetare i skolsystemet som gör ett fruktansvärt bra jobb. När hon säger att friskolor ger glädjebetyg brinner det till.
Lars var med och startade upp Kunskapsskolan i Enköping 2001 och har även jobbat på huvudkontoret. Idag är han rektor på Kunskapskolan i Västerås men bor kvar i Enköping och är engagerad i vad som händer i kommunen.
– Jag har jobbat både kommunalt och privat. Sammanlagt har jag jobbat i sex kommuner, stora som små. Jag började jobba i skolsystemet redan 1988, skolledare har jag varit sedan 1996.
Skolministerns insändare driver tesen att skolan i Sverige var bättre förr, och att vi har gått från ett internationellt väl ansett skolsystem till ett sämre. Lars menar att det inte finns belägg för ett sådant påstående.
– Det är så lätt att säga att det var bättre förr. Det var inte bättre förr, varken segregationsmässigt eller betyginflationsmässigt – det finns det forskning på.
Att den kommunala skolans brist på ekonomisk drivkraft skulle vara mer gynnsam för eleverna håller han inte heller med om. Bilden av att privata skolor enbart existerar som kassako till ägarna menar han är också felaktig.
– Från erfarenhet vet jag att kommunala skolor också slösar pengar – Dyra konsulter, byggnationer utan plan och överflödiga tjänster. Vissa kommuner upplever jag saknar incitament att hålla sin budget, "vi får höja skatten" är tanken. I min värld är vi mer kostnadseffektiva.
I insändaren står det också att friskolorna har ett kösystem som paxar platser till vissa elever i förhand.
– Jag förstår inte vad hon menar. Vi har ett skolsystem med köer. Så ser skollagen ut, Skolinspektionen har själva inte sett några problem med detta.
"Vi ser hur de stora friskolorkoncernerna ökar sina vinstmarginaler genom att ha lägre andel behöriga lärare, större klasser och lägre lärarlöner", står det i insändaren. Baserat på sina 26 år som skolledare på diverse olika skolor så tycker Lars Jonsson dock att det är lika stor andel obehöriga lärare i det kommunala systemet.
– Det kan vara svårt att hitta behöriga lärare, men vi försöker se till att utbilda våra anställda ifall de inte skulle vara det. En anledning till varför statistiken visar att friskolor har fler outbildade lärare kan vara för att yrkesprogram räknas in. Yrkesutbildningar är svårare att hitta behöriga lärare till.
– Det riktiga problemet är att det är tufft att locka unga människor att utbilda sig till lärare.
Lars har försökt få reda på vilka källor skolminister Lina Axelsson Kihlblom använder sig av i sina uttalanden men har aldrig fått svar.
Denna vecka ska Lars till Almedalen. Han hoppas att skolministern också ska det, i så fall vill han bjuda henne på glass och diskutera saken.