Bristen på utsäde gör att Lantmännen importerar utsäde från andra länder, men det medför en risk för att man får in oönskade, ivnvasiva arter av ogräs. "Lantbrukarna vill helst ha svenskt uttsäde, det har bättre grobarhet än det importerade" säger Per Germundsson på Lantmännens spannmålsenhet.
Det är brist på utsäde för lantbruket över hela landet. Alla sorters spannmål finns inte att få tag på och kostnaderna ökar för spannmålsodlarna.
Någon påverkan i konsumentled, i butikernas hyllor med mjöl och gryn, tror branschen dock inte att vi får i år, om vädret blir normalt.
– Men får vi fel väder även i år så kan det bli brist för konsumenterna nästa år. Men det är ovanligt att vi får två riktigt dåliga väderår efter varandra, säger Line Strand, växtodlingsrådgivare på Hushållningssällskapet i Mälardalen.
Inte heller vid Lantmännen, som har koll på hela produktionskedjan, tror man att det blir mjölbrist eller ökade priser hos handlarna i år.
– Vi har ett överskott på spannmål i Sverige, mycket går på export. Det är brist på maltkorn och havre, men jag tror inte att det blir ölbrist eller brist på frukostgryn i Sverige, säger Per Germundsson, chef för försörjning och försäljning på Lantmännens spannmålsenhet.
Vädret mellan april och augusti blir avgörande för landets spannmålsodlare, mer än den nuvarande bristen på utsäde.
– Det måste bli bättre väder än 2023, man hoppas så klart på ett rekordår, säger Per Germundsson.
Lantbrukaren Herman Arosenius på Nynäs gård söder om Enköping är ledamot i organisationen Spannmålsodlarnas regionala avdelning. Han ser att det finns en brist på spannmål sedan förra årets dåliga odlingssäsong.
– Det är utsädesbrist i hela Sverige, orsaken är den dåliga växtsäsongen. Först var det torrt sen blev hösten blöt. Vi skördade inte ett enda kilo brödspannmål, allt gick till foder, säger han.
Dåliga skördar har gjort att man på Nynäs fått köpa in allt utsäde.
– Jag har fått tag på utsäde så vårsådden är säkrad men jag har hört att spannmålssäljare fått kvotera utsäde, säger Herman Arosenius.
Får man inte tag på utsäde kan man tvingas lägga åkermark i träda. Det blir kännbart ekonomiskt för lantbrukaren men har även betydelse ur miljösynpunkt.
– Vi vill ha gröna ytor som tar upp koldioxiden, det är en god odling ur miljösynpunkt, säger Herman Arosenius.
"Jag har fått tag på utsäde så vårsådden är säkrad, men jag har hört att spannmålssäljarna fått kvotera utsäde" säger Herman Arosenius på Nynäs gård.
Även om det varit mycket vatten i vinter ser höstsådden trots allt bra ut.
– Än så länge ser det helt ok ut, säger Herman Arosenius.
Och trots att höstskörden var väldigt blöt finns ljusglimtar i eländet.
– Det var åkrar där vattnet stod knähögt i flera veckor och som man kunde åka roddbåt över men som ändå gick att tröska senare. Det är rätt fascinerande, säger Line Strand.