EP har tidigare berättat om Enköpings låga placering i Lärarförbundets rankning över Sveriges skolkommuner. Enköping är på plats 285 av 290. Låg andel som fullföljer gymnasiet och liten resurstilldelning är bidragande orsaker.
– Resultaten i gymnasiet är inte bra. Vi har tittat för lite på gymnasiets utveckling. Under det här året och nästa år kommer vi att ha mycket mer fokus på det, säger Mats Flodin (M), ordförande för utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden.
– Det här är en partsinlaga och jag har stor respekt för att man gör en sådan här jämförelse ur ett lärarperspektiv. Men lokalkostnaderna i Vilhelmina och Övertorneå ser annorlunda ut än i till exempel Uppsala, Strängnäs eller Eskilstuna, som vi kanske i stället ska jämföra oss med, säger han.
Tycker du att det känns pinsamt att Enköping ligger så lågt?
– Det är klart att det inte är roligt, säger Mats Flodin och påpekar att skolan i Enköping har haft svåra ekonomiska förutsättningar.
– Skälet till att vi har hamnat snett ekonomiskt är sannolikt tokigheter i fördelningsmodellerna sedan lång tid tillbaka. Jag tror ändå att vi kommer att gå åt rätt håll. Nettokostnadsavvikelsen kommer att minska och det innebär att resurserna till skolan kommer att öka.
Nettokostnadsavvikelsen (kostnaden jämfört med den statistiskt förväntade kostnaden) är stor för skolan i Enköping. Till exempel låg Enköping 54 miljoner kronor lägre än den statistiskt förväntade kostnaden för grundskolan 2019.