Plan-, mark- och exploateringsutskottet (plex) har tagit beslut att skicka ut förslaget på ny detaljplan för skolan i Fanna på så kallad granskning.
Förslaget är framtaget utifrån fastighetsägaren Peabs önskemål om att få bygga en skola och idrottshall i området istället för radhus, som tidigare planerats. Skolan ska byggas åt skolkoncernen Tellus, som driver Robinsonskolorna i Enköping.
Socialdemokraterna har invändningar mot förslaget i sig. Men Linda Johansson, vice ordförande i plex, och Solweig Sundblad, ledamot, tycker det är viktigare att först diskutera helheten. De menar att det är kommunens utbildningsnämnd som borde vara den som beställer en ny skola, inte en privat byggentreprenör.
– I kommunen pågår en lokaliseringsutredning för att vi ska bestämma var vi ska ha nästa skola. Det blir omöjligt för oss att planera skolverksamheten när en privat entreprenör kommer och beställer en ny skola som inte ingår i våra planer, säger hon.
Linda Johanssons rädsla är att kommunen plötsligt kan stå med för många skolor och tvingas stänga någon när privata alternativ dyker upp. Hon vet dock att det inte brukligt att lyfta in övergripande diskussioner i specifika detaljplaneärenden men vill ändå göra det.
– Som politiker måste jag få tänka helhet, annars binder jag upp mig på saker som jag inte kan ta ansvar för, säger hon.
Ulrika Ornbrant (C), ordförande i plex, håller bara delvis med Linda Johansson.
– Det är alltid bra att ha helhetsgrepp men det tycker jag att vi har i och med vår lokalförsörjningsprocess. Men det är en helt annan diskussion. I en detaljplan bortser vi från vem som är aktören och tittar bara på om detta är en bra plats för en skola.
– Vi kan inte säga nej till en friskola genom att säga nej till en detaljplan. En friskola skulle lika gärna kunna köpa ett befintligt hus och starta i. Vill en friskola starta har kommunen inte mycket att säga, säger hon.
Ulrika Ornbrant tycker att förslaget till detaljplan för skolan i Fanna, som nu går ut på granskning, blivit bra.
Socialdemokraterna protesterar också mot att varje barn i snitt får tillgång till 19 kvadratmeter skolgårdsyta och inte 30 som Boverket rekommenderar. Några sådana invändningar har inte Ulrika Ornbrant.
– Innehållet och utformningen på skolgården är mer betydelsefullt än antalet kvadratmeter. Här har man fått till en bra lösning, säger hon.