Nej, det har inte hänt i Enköping. I bästa fall kommer det aldrig att hända.
Men om det värsta händer. Om en eller flera personer kommer till en plats med avsikt att döda – då är det bra om de utsatta fått en viss mängd kunskap.
Det ska sägas från början: Detta är en balansgång, å ena sidan vill ingen skrämma upp någon, å andra sidan är det inte rimligt att låtsas som om informationen inte finns.
Christian Holm är säkerhetsstrateg vid Enköpings kommun sedan ett år tillbaka. Han lär personal inom Enköpings kommun hur de ska hantera PDV, pågående dödligt våld.
Fem av dessa har varit för skolpersonal. Det är ingen hemlighet att skolor är bland de mest utsatta platserna för PDV.
Sedan 1960-talet har det varit ett 15-tal fall av PDV i skolmiljö i Sverige. I mars 2022 mördades två lärare i Malmö. Den 18-årige elev som begick morden dömdes till livstids fängelse.
Terrornivån i Sverige har höjts från tre till fyra och Myndigheten för skydd och beredskap, MSB , fick 2017 i uppdrag att ta fram en nationell vägledning i PDV.
Christian Holm säger:
– Jag förespråkar att jobba förebyggande när jag informerar, men inte vara naiva om att händelser kan ske. Vi ska skapa medvetenhet, inte skrämma.
Han menar att våldet idag är grövre än det varit tidigare.
– Vi har gått från nävar till knivar till skjutvapen, säger han.
Våldet drabbar allt oftare tredje part, enligt säkerhetsstrategen:
– Man behöver ha en mental förberedelse för detta.
Så vad är viktigast om man möter PDV?
– Att man är beredd att ställa om sitt tankesätt efter situationen. Grunden är fly, sök skydd, larma, säger Christian Holm.
Det är inte som vid brandlarm då prio ett alltid är att man ska ut.
Ska skolbarn verkligen behöva vara förberedda på PDV?
– Det är en bra fråga och något skolorna måste ta ställning till. Men det är klart att elever ser och hör vad som händer.
Så hur gör Westerlundska gymnasiet? Daniel Hellström är rektor där. Han säger:
– Vi har ju pratat om krishantering och utåtagerande i många år, nu har också andra ord blivit vanliga i det samtalet, som "inrymning" och "PDV".
Kommunens skyddsombud Fredrik Wicksell säger:
– Det här är egentligen inget nytt, vi har haft beredskap och talat om våldet länge.
De vill att i första hand skolpersonal, men i viss mån även elever, skapar sig en så självklar reaktion på den sortens våld att den kommer automatiskt.
– På samma sätt som det numera känns självklart vad vi gör om det brinner eller HLR behövs ska det också bli om dödligt våld kommer till skolan, säger Daniel Hellström.
Men, tillägger han:
– För oss är frågan om PV, utan D, alltså pågående våld, betydligt större.
Vad kan skolan göra?
– Vi tar frågorna på största allvar och ska ta vår del av ansvaret, men vår huvuduppgift är ändå att utbilda i skolämnen. Frågan bör också vara "varför uppstår de här situationerna?" och "vad kan samhällets institutioner göra i förebyggande syfte?". Där har föräldrar har ett stort ansvar, säger han med eftertryck.
Politikernas beslut är avgörande för hur många barn som bygger sig en sund framtid, menar han.
Nu byggs ett nytt gymnasium. Där är säkerhetstänket delvis annorlunda än det var när det nuvarande byggdes för över 50 år sedan.
– Vi får större möjligheter till inrymning och med bland annat frostade glas blir det svårare att titta in, förklarar Daniel Hellström.
Väktare? Kodlås?
– Nej, vi har blivit avrådda från någon form av blip, det orsakar mer problem än hjälper till.