Som EP skrivit tidigare bedöms det allmänna hälsoläget hos länets invånare som gott enligt regionens senaste folkhälsoundersökning.
Men Enköpingsborna mår sämre än vid den tidigare undersökningen som gjordes 2017. Av de Enköpingsbor som svarat på frågorna uppger 64 procent att de har en bra eller mycket bra hälsa, vid förra undersökningen låg siffran på 75 procent.
Vad nedgången beror på ger inte undersökningen svar på i nuläget.
– Det är en bred fråga med många faktorer bakom. Minskningen i Enköping är statistiskt säkerställd men det behöver inte betyda att det är ett misslyckande i hälsouppdraget, åldersstrukturen är exempelvis en faktor som kan påverka, säger Tryggve Pederby, utredare i social hållbarhet vid Region Uppsala.
Variationerna mellan kommunerna är stora, i Mellansverige varierar andelen personer med bra hälsotillstånd mellan 59 och 74 procent.
Kommuner med fler yngre och högutbildade invånare har i genomsnitt en högre andel med bra hälsotillstånd än övriga kommuner.
Syftet med undersökningen är att få ett stort dataunderlag som kan användas framåt i arbetet med folkhälsan. Det ger också ett underlag för att förstå vissa grupper som man gör speciella insatser för, exempelvis inom psykiatrin.
Generellt konstateras dock att faktorer som ekonomi, socialt umgänge och upplevelse av trygghet där man bor påverkar hälsan.
Och känslan av trygghet är stor i Enköping enligt undersökningen. 95 procent av Enköpingsborna upplever att de känner trygghet i sin boendemiljö, i länet ligger snittet på 93 procent.
Fysiska hälsofaktorer som påverkar är övervikt vilket ökar i hela länet. 52 procent av de tillfrågade bär på övervikt. I Enköping är vi ännu tyngre, här är 59 procent överviktiga, en ökning med två procent. Fler män än kvinnor har övervikt enligt undersökningen.
Riskkonsumtionen av alkohol ökar i länet och 15 procent av deltagarna bedöms ligga i riskgruppen. I Enköping minskar dock riskkonsumtionen och ligger på 13 procent av deltagarna.
Även frågan om hur mycket hemarbete man gör, som städning, matlagning och skötsel av barn ingår i undersökningen och där är Enköpingsborna de som lägger ner minst tid i hemmet.
Tio procent av Enköpingsborna uppger att de lägger minst 21 timmar i veckan på hemarbete medan snittet för länet ligger på 15 procent.
Att uppleva hemarbete som betungande har ett starkt samband med självskattad hälsa och psykisk ohälsa.