Våren började med kalla nätter och blåst som torkade ur jordarna bra. När värmen sen kom gick det snabbt för spannmålsodlarna att komma ut på åkrarna.
Förutsättningarna har hittills varit bra för vårbruket, med fukt i såbotten som gör att säden kan gro. Frågan är hur länge fukten räcker om torkan fortsätter.
– Med 2018 års torka i minne är det många som är lite oroliga. Då hade vi ett senare vårbruk och den plötsliga värme som kom i maj höll i sig hela säsongen, säger Erik Bertholtz, växtodlingsrådgivare vid Lantmännens Växtråd.
Förutsättningarna i år är dock bättre än förra våren. En lång och varm höst gjorde att höstsådden tog sig bra.
– Det ser betydligt bättre ut i år. Hösten 2017 var blöt och då blir rotsystemet grunt. I år har det varit torrt och grödan har rotat sig bättre, säger Erik Bertholtz.
Den fina hösten gjorde att höstrapsen växte sig lite väl frodig och i vissa områden har de kalla nätter som varit skadat den.
– Men på vissa platser är den jättefin. Rapsen brukar blomma i maj, det blir kanske lite tidigare i år, säger Erik Bertholtz.
För vallen har det gått lite sämre och många förstaårsvallar har tagit stryk av torkan.
– Det är mycket växtmassa i en vall och den behöver regn. Det är nog där oron är störst om det inte kommer någon nederbörd snart, säger Erik Bertholtz.
En tur på bygden norr om Enköping på onsdagen visar att det mesta av vårbruket redan är avklarat och åkrarna ligger släta och nysådda.
Vid Frösthult strax söder om Fjärdhundra sår Robert Ihrsén det sista av sina 142 hektar, med maltkorn.
– Vårbruket gick fort i år, jorden har rett sig bra och med facit från förra året gäller det att ligga på medan fukten finns kvar i jorden, säger han.
Inom branschen är det mycket diskussioner kring klimatförändringarna och alternativa grödor som tål torka bättre.
– Men det tar tid att får fram nya sorter, samtidigt som odlingsgränserna flyttas norrut. Och vi ser förändringar, vi har fått problem med lagringsinsekter som vi inte haft tidigare då det var kyligare.
Han odlar ekologiskt vid sin gård, Kusgården, och försöker han jobba så fossilfritt som möjligt. Med sol-el, pellets istället för olja i spannmålstorken och HVO-bränsle (förnybart och fossilfritt dieseldrivmedel).
– HVO är dyrare, men jag måste göra det jag kan så jag kan se mina barn i ögonen, säger Robert Ihrsén.
Nu behövs det regn, både för det som har såtts och för att fylla på vattenförråden i markerna.
– Helst ett fint regn under en längre period. Slagregn ger lätt skorpa när det är så här torrt, säger Erik Bertholtz.
Även den gödning som sprids om våren behöver regn för att kvävet ska gå ner i backen och kunna tas upp av växterna. Det är i maj, när grödan börjar växa till sig, som den behöver kvävet, risken är annars att man tappar i skörd.