Hur går det med planerna på ny simhall och ombyggnad av idrottshuset? Med tanke på den långa tid som ärendet varit föremål för planering och diskussion, förefaller det vara själva planeringen som är målet. När bygget av den nya simhallen ska börja råder det tystnad. Den gamla simhallen fungerar. Man får hoppas att den kommer att göra det tills en ny simhall är byggd och att denna då fortsatt kommer att ägas och drivas av kommunen. Det är simhall för simning och motion samt med möjligheter till lek och avkoppling vi behöver, inte ett upplevelsepalats.
Nyligen publicerades i EP planerna för ett kulturstråk. Kultur är ett mångfaldigt begrepp och dess utövande kan mycket väl vara fördelad på flera platser i centrum. Om det ska lokaliseras till stadshotellstomten, hur har planerarna tänkt hantera trafiken? Vad avser planerna för Medborgarhuset Joar Blå med det mycket fina och väl fungerande biblioteket – var rädd om den miljön och använd ordet utveckla med insikt.
Renovera medborgarhuset och anpassa en eventuell inre ombyggnad av anläggningen till kulturaktiviteter. Låt fastigheten vara i kommunal ägo och var försiktig med entreprenadformen Offentlig Privat Samverkan (OPS), som inte är någon säker källa för finansiering. OPS skapar finansieringsutrymme i början av ett projekt men glädjen tar ofta slut efter några år när avbetalning och räntor ska börja betalas.
Vilken analys har gjorts, av vem är den gjord och stödjer denna analys tanken på att riva Joar Blå-delen? Denna tanke verkar mer vara påkommen för att få plats med ett nytt kommunhus, vilket skulle skada miljön kring medborgarhuset. Dagens kommunhus ligger redan på en attraktiv plats och visst går det, som också framhållits, att renovera byggnaden och göra den nödvändiga påbyggnaden med ett hållbarhetsperspektiv ur såväl social, miljömässig som ekonomisk synvinkel.
Dagens trend att riva och bygga nytt motiveras ofta med att gamla hus läcker energi och att det blir billigare att bygga nytt. Men att riva hus och ersätta dem med energisnålare nya innebär också stor klimatpåverkan, som inte självklart kan kompenseras under det nya energisnålare husets livstid. En studie av Linus Dahlöf och Anders Malmros på Chalmers 2011:90 Miljonprogrammet – riva eller renovera, visar att de på lång sikt mest ekonomsikt sunda alternativen är renovering. 100 meter närmare stadens centrum kan knappast ses som ett seriöst argument för ett nytt kommunhus. För att göra kommunhuset mer tillgängligt för stadens invånare och andra besökare, så är det väl själva entrédelen och för de kommunanställda deras arbetsmiljö, som man får inrikta sig på. Detta kan naturligtvis göras i samband med en renovering och ombyggnad av den befintliga fastigheten.
Enköping behöver en god och mer ansvarsfull stadsplanering. Staden är invånarnas hembygd, inte mål för politikers omsättning av egna idéer och inte byggföretagens privata marknad. Det har sagts förut: Bygg en stad och inte bara hus Beakta förhållandet mellan människors beteendemönster och den bebyggda miljön, så att bra boenden och goda mötesplatser skapas.