Kollegorna Camilla Johansson och Madeleine Tuhkanen.
Från 1 april gäller en ny socialtjänstlag som innebär att barn som lever på skyddat boende med sin våldsutsatta mamma får fler rättigheter när det gäller förflyttningar och bidrag. Enligt Camilla Johansson, som är avdelningschef vid socialförvaltningen i Enköping, är lagen är tänkt att underlätta och snabba på myndighetsutövning och bli en ökad trygghet för barnen.
– Lagen är till för att kvalitetssäkra att barnen får sina behov tillgodosedda. Det är barnen man vill ska få ett starkt skydd, säger hon.
Lagändringen innebär att nu behövs inte längre båda målsmännens underskrifter för att barnet ska få flytta med mamman till ett skyddat boende. Oftast är det pappan som är den våldsutövande, där både mamman och barnen drabbas av våldet. Med den nya lagen behöver kvinnan inte längre underskrift från den andra vårdnadshavaren för att flytta med barnet ifrån det gemensamma hemmet.
Regeringen ger kommuner och däribland Enköping statsbidrag för att stödja omställningen till "en långsiktigt hållbar, mer förebyggande och kunskapsbaserad socialtjänst", som beskrivs på regeringens hemsida.
Socialförvaltningen i Enköping har ett särskilt utredningsteam för våld, något som är unikt i Sverige. I teamet finns både barn- och vuxenutredare som hjälper våldsutsatta och tillsammans skapar en samlad bild av familjesituationen.
– Vi använder den lagstiftning vi har för att verkligen skydda de här personerna som är i behov av skydd, säger Camilla Johansson.
En utmaning för socialförvaltningen som kan påverka beslutsfattandet är när familjen befinner sig i en vårdnadstvist. Vårdnadstvister tar ofta lång tid och behandlas av familjerätten, där socialtjänsten inte är delaktiga i besluten.
– Där kan vi inte styra utgången, säger Camilla Johansson.
Det är vanligt att risken för våld ökar i samband med att familjen befinner sig mitt i en vårdnadstvist.
– Finns det ett skyddsbehov, då ska vi placera skydd oavsett vad budgeten säger. Sedan finns det en sekretessbrytande bestämmelse som vi kan använda, för att skydda kvinnan ytterligare. Då kan vi informera polisen om att vi är oroliga för den här kvinnans säkerhet, säger Camilla Johansson.
Hon berättar att målet är att våldsutsatta ska få en chans till att etablera sig och få ett vanligt liv igen, i och med att man får komma till ett skyddat boende i en annan stad. Och där är det av största vikt att de skyddade boendena har god standard, både för barnen och den vuxna.
Den nya socialtjänstlagen innebär också att det ställs högre krav på skyddade boenden. Från och med den 1 april, då lagen trädde i kraft, blev skyddade boenden tillståndspliktiga. Det är främst för att stärka barns rättigheter, men också för att minimera risken att oseriösa privata aktörer startar skyddade boenden med allt för låg standard.
Det är Inspektionen för vård och omsorg (IVO) som beslutar vilka aktörer i samhället som får bedriva skyddat boende, där både privata aktörer, ideella föreningar, socialtjänsten och kvinnojourer runtom i landet behöver ansöka och få godkänt för att fortsätta med sin verksamhet.
Kvinnojouren Enköping varnar om att det är ett allvarligt läge för kvinnojourerna och att ansökan till IVO är omfattande. Ritva Pohjola, verksamhetsledare på Kvinnojouren Enköping, skriver till EP:
"Det som är olyckligt är att den här lagändringen sammanfaller med det faktum att socialtjänsterna placerar färre kvinnor och barn pga ansträngd ekonomisk situation i kommunerna. Det finns sedan en tid tillbaka en stor osäkerhet om skyddade boendenas överlevnad, för får vi inga placeringar kan vi inte ha boendet kvar. Dessutom har många jourer fått avslag på statsbidrag från Socialstyrelsen eller en kraftig minskning av bidraget. Vi måste hjälpas åt! Det får inte bli så att kvinnojourerna urholkas. Det är ett allvarligt läge!"
Camilla Johansson, avdelningschef på socialförvaltningen Enköping, tycker inte att våldsutsatta kvinnor ska oroa sig över att de inte kommer få den hjälp de behöver. Hon menar att de existerande upphandlingar som redan finns på plats hos socialtjänsten innebär ett starkt skydd för kvinnorna och att det kommer fortsätta att göra det.
– Vi har våra upphandlingar och vi skyddsplacerar inte själva i vår kommun. Jag tänker inte att man ska vara orolig för att man inte kommer få hjälp på det sättet man behöver, bara för att den här lagen har kommit, säger hon.