"Det är bara om omvärldsläget förändras som det blir aktuellt att använda torv som bränsle", säger Torbjörn Claesson, vd på Ena Energi.
Idag produceras Enköpingsbornas fjärrvärme med 98 procent biobränsle, till största delen returflis som återvinns vid olika miljöstationer.
Verket har också en oljepanna som används sporadiskt, senast 2022 då det var stor brist på biobränsle och priset steg kraftigt.
Torbjörn Claesson berättar att det var i samband med biobränslebristen som man började titta över utbudet av andra, svenska, bränslen att ha som reservbränsle. För ett år sedan skickades tillståndsansökan om torveldning in till länsstyrelsens miljöprövningsdelegation och nu har beslutet godkänts.
– I nuläget har vi inga planer på att elda med torv, nu har tillgången på returträ stabiliserats även om priset är högre. Men skulle vi hamna i ett nödläge och Sveriges import av bränsle skärs av kan vi inte vänta ett år innan vi får tillstånd. Därför sökte vi det i förebyggande syfte och det är rent beredskapsstrategiskt, säger Torbjörn Claesson.
Torv är dock omtvistat som bränsle då det klassas som fossilt av exempelvis Naturvårdsverket.
Om ett bränsle är fossilt eller förnybart avgörs delvis av tiden det tar att återskapa det och att förbränningen ger utsläpp av koldioxid som bidrar till växthuseffekten.
Naturvårdsverket menar att torv bör betraktas som ett fossilt bränsle eftersom det tar tusentals år att nybildas och att det innehåller stora mängder lagrat kol som blir koldioxid när det bryts och eldas. Av samma anledning klassas torv som fossilt inom EU:s system för utsläppshandel, något som gjort att torveldning är belastat med kostnader för utsläppsrätter.
Inom det svenska elcertifiktatsystemet behandlas torv fortfarande som ett förnybart bränsle och FN:s klimatpanel, IPCC, har en egen klassning där torv räknas som långsamt förnybar eftersom den, till skillnad från olja och kol, återskapas även om det tar tusentals år.
Som tidigare vd för Neova, Sveriges största producent av torv, har Torbjörn Claesson tittat närmare på torvens klimat- och miljöpåverkan. Han anser att Naturvårdsverkets påstående att torv ska betraktas som ett fossilt bränsle är direkt felaktigt.
– Jag menar att torv är en mix mellan biobränsle och fossilt bränsle. Det är förnybart eftersom den växer till, även om det tar lång tid. 25 procent av Sveriges landyta är täkt av torv och den växer till med många miljoner kubikmeter varje år. Tillväxten är 15 gånger större än det som skördas, säger han.
Utsläppen vid förbränningen av torv är inte högre än vid förbränning av biobränsle, menar han.
– Nej, det bildas lika mycket koldioxid när du eldar torv som biobränsle. Skillnaden är hur man definierar det politiskt. Träbränsle klassas som förnybart för att man räknar att det tar hundra år för ett nytt träd att växa upp och under den tiden binds det in motsvarande mängd koldioxid som det släpps ut när ett träd eldas upp, säger Torbjörn Claesson.
Idag består Ena Energis bränsle till 98 procent av returträ. Som reservbränsle har bolaget nu fått godkänt för att också elda med torv.
Om Ena Energi nånsin behöver elda torv kan Torbjörn Claesson inte säga. Skulle ett reservbränsle behöva tas till kommer bolagets lager av rundved, ännu ej flisade stockar, att användas först, säger han.
– Torven kommer i fråga bara om det blir någon förändring i världsläget, säger han.