Enligt den årliga avskjutningsrapporteringen för Uppsala län minskade avskjutningen av vildsvin under det senaste jaktåret (2021/2022) från cirka 10 500 fällda vildsvin till omkring 8 600.
– Minskningen är rätt stor, 19 procent jämfört med föregående jaktår, säger Lars Björk, jaktvårdskonsulent på Svenska Jägareförbundet.
En starkt bidragande orsak till minskningen är flera blöta vårar då många kultingar frusit ihjäl vilket lett till en lägre reproduktion.
Det blev även tillåtet att jaga med mörkersikte 2018 och det har gjort jakten på vildsvin mer effektiv.
– Man vill ha ner vildsvinsstammen då den orsakar stora skador inom lantbruket och i trafiken och skadorna har minskat betydligt. Men variationerna är stora, söder om Enköping finns en hel del vildsvin men norr om stan vill många se att stammen ökar igen, säger Lars Björk.
Störst avskjutning av vildsvin har Håbo jaktvårdskrets med 44,1 vildsvin per 1 000 hektar, sedan kommer Trögds jvk med 19,4 vildsvin per 1 000 hektar.
I trafiken märktes en minskning av olyckor med vildsvin förra året. Toppåret 2020 låg antalet olyckor på 569 i länet, året därpå hade de minskat till 398 och hittills i år har 339 olyckor anmälts.
Generellt jagas det många olika viltarter i Uppsala län men jämfört med andra län överväger klövvilt.
Dovhjort finns framför allt i länets södra delar. Generellt minskade avskjutningen me 1,7 procent.
– Söder om Enköping vill man minska stammen medan man vill ha mer dov norrut. Den sprider sig, men långsamt, säger Lars Björk.
Avskjutningen av kronhjort minskade med drygt 17 procent. Många vill hålla nere stammen då den kan orsaka stora skador på granskog när den gnager bark.
Rådjursavskjutningen minskade med 7,5 procent men trafikolyckorna med rådjur är fortfarande ett stort problem då många råddjur håller till nära bebyggelse.
I vissa delar av länet har jakten minskat avsevärt då vargen etablerat sig, exempelvis kring Heby. Där har möjligheten att jaga med hund minskat och antalet jaktdagar blir då färre.
Avskjutningsstatistiken baserar sig på rapportering som jaktlagen gör till viltdatabasen. Svenska Jägareförbundet har fört statistik på jakten sedan 1939 vilket gör det möjligt att följa viltstammarnas tillstånd och utveckling under lång tid.
– Rapporteringen är viktig och den har ökat. Nu ligger den på 50 procent av jaktlagen, för tio år sedan låg den på 30 procent, säger Lars Björk.