Som tillförordnad förvaltningschef har Mikael Gustavsson Roxell fått tre år på sig att räta upp vård-och omsorgsförvaltningens ekonomi.
Sedan tidigt i våras har han ansvarat för att få ordning på vård- och omsorgsnämndens ekonomi. Efter årets första åtta månader såg det ut att gå illa, helårsprognosen visade ett underskott på 51 miljoner.
Men bara några månader senare, när även oktober månads siffror blivit klara har det befarade underskottet blivit tio miljoner mindre, alltså minus 40 miljoner.
Att få årets budget i balans är dock inte Mikael Gustavsson Roxells uppdrag. Han har fått tre år på sig att räta upp ekonomin men också förbättra kvalitén i vården och arbetsförhållandena för personalen.
För att lyckas med detta har det han kallar förändringsresan påbörjats.
Övertidsstopp är en del av detta. Mellan januari och oktober kostade övertiden drygt nio miljoner.
– Vi använder oss av väldigt mycket övertid, det varierar mycket mellan verksamheter men det har en stark koppling till att man har få tillsvidareanställda och många vikarier, som ju också blir sjuka. Då blir det mycket övertid för de ordinarie, säger han.
Att vissa verksamheter hamnat i den spiralen förklarar han med att de antagligen inte ansett sig ha råd att rekrytera personal men tvingats ta in vikarier då behoven uppstått och sedan varit tvungna att fortsätta på samma spår.
– Vi måste ju kunna bemanna våra verksamheter med tillsvidareanställd personal, säger han.
Hur mycket pengar han räknar med att övertidsstoppet ska spara kan han inte säga.
– Det har ingen direkt prislapp utan det är mer att vi skickar signaler om att det är ett osunt arbetssätt och att vi inte har de här pengarna.
Han betonar att undantag kommer att få göras, exempelvis om någon kund är i fara eller liknande.
Att kunna tillsvidareanställa vikarier och att kunna erbjuda alla heltid är två av de stora utmaningarna förvaltningen har. Båda åtgärderna skulle förbättra villkoren för personalen men också bidra till lägre personalkostnader. Idag ligger kostnaderna för tillsvidareanställda under budget medan vikariekostnaderna ligger över. Mellan januari och oktober kostade vikarierna 108 miljoner.
Mikael Gustavsson Roxell berättar om den personaloptimering man börjat arbeta efter, i syfte att använda personalen på bästa sätt. Ett arbetssätt som bland annat innebär ett samarbete över verksamhetsgränserna.
– Tidigare har vi jobbat väldigt isolerat, inte hjälpt "grannen". Detta nya arbetssätt skapar bättre förutsättningar för att kunna erbjuda alla heltid och det kostar mindre pengar, säger han.
Som exempel tar han en specifik LSS-chef med ansvar för fyra enheter som börjat samarbeta om personalen och på så vis kunnat effektivisera motsvarande sju årsarbetare. Efter årsskiftet kommer detta arbetssätt att påbörjas på flera ställen.
I dagarna har också ett inköpsstopp på "icke verksamhetskritiska inköp" införts. Det kan exempelvis vara investeringar som kan skjutas fram. Även där handlar det om att personalen ska bli medvetna om att alla saker man köper kostar pengar, förklarar han.
Mikael Gustavsson Roxell förväntar sig att "förändringsresan" och de åtgärder som man nu lägger grunden till kommer att börja ge resultat nästa år.
– Ja, det kommer att bli betydligt bättre siffror 2025, säger han.