Misshandeln inträffade på en idrottslektion i en skola i Enköpings kommun. Pojken tog strypgrep på Sussi (som egentligen heter något annat), slog henne och sa kränkande saker till henne. Sedan dess är Sussi ständigt rädd och på helspänn under skoldagarna.
Eftersom pojken är så ung, inte straffmyndig, har inte polisanmälan lett till något rättsligt efterspel. Pojken går i samma klass som Sussi vilket innebär att hon möter honom dagligen. Hon blir ständigt påmind om misshandeln.
– Det är jättesvårt att tänka bort det eftersom jag ser honom överallt. Det känns som att jag måste gå med armbågarna utåt, ständigt vaksam. Han blir så lätt arg och tar ut sina aggressioner, säger Sussi.
Inget våld har inträffat efter den där idrottslektionen, men hon fruktar att det kan hända igen.
– Det känns som att han vill trigga igång mig. Han kan lägga sig i samtal som jag har med vänner, ger mig ofta retsamma kommentarer och sen kan det vara någon knuff från honom i korridoren, berättar Sussi.
Från skolans sida finns en handlingsplan efter misshandeln. Men planen kom cirka tio månader efteråt och familjen upplever inte att den följs som utlovat. Sussi känner sig fortfarande otrygg i skolan.
Enligt handlingsplanen ska lärarna ta hänsyn till saken vid indelning i grupper till grupparbeten. Men vid ett tillfälle under den här terminen satte en lärare Sussi och förövaren i samma grupp. När Sussi ifrågasatte gruppindelningen eftersom hon blivit misshandlad av pojken blev läraren chockad.
Enligt ansvarig på skolan skulle alla lärare informeras, men den informationen hade inte gått fram i det här fallet.
– Jag känner att jag inte kan ha någon trygghet hos någon lärare, säger Sussi.
Hennes familj tycker inte att skolan har agerat på rätt sätt. I stället för att Sussi måste anpassa sig och hålla sig undan borde pojken få byta klass, helst skola.
Föräldrarna säger att de även har föreslagit att pojken och Sussi kan gå varannan vecka på plats i skolan och läsa varannan vecka på distans, för att de inte ska behöva träffas i skolan.
– De hävdar att vi inte har kommit med förslag. Det de vill från skolans sida är att vi säger att nu byter vi skola, säger föräldrarna.
Men de tänker inte byta skola. Sussi ska inte behöva flytta på sig när det är hon som har blivit misshandlad. Varför ska den som blivit utsatt för misshandel oftast flytta på sig, resonerar de.
– Om vi inte kan hjälpa Sussi kan vi i varje fall förhoppningsvis hjälpa någon annan unge i framtiden, säger föräldrarna.
EP har talat med rektorn på Sussis skola om kränkningar och hur skolan generellt agerar i sådana fall.
– Vi tar aldrig ifrån en elev upplevelsen av att den är kränkt, säger rektorn.
Det är rektorns ansvar att utreda om en elev har blivit kränk. Kränkningsanmälan görs alltid och saken anmäls alltid även till huvudmannen innan den utreds.
– För oss handlar det inte om att utreda vad som är rätt eller fel, utan det handlar om att motverka kränkningar, säger rektorn.
Brott, som misshandel, polisanmäls. Från skolans sida sätts åtgärder in.
Skollagen möjliggör skriftlig varning, avstängning, omplacering på skolan eller omplacering på annan skola. Men rektorn säger att skolan i första hand inte flyttar på elever, utan i stället sätter in åtgärder och stöd för att det ska vara tryggt.
– Vi har en syn om att barn gör rätt om de kan. Vi ska undanröja hinder i skolan, säger rektorn.