Genom tiderna har det funnits ett hundratal handelsträdgårdar i Enköpings kommun.
Vid sidan om de två i Salnecke som EP skrivit om har det under 2024 även undersökts nedlagda handelsträdgårdar i Österunda (Björktäppans handelsträdgård) och i Trogsta, Enköpings-Näs (Oskar Karlssons handelsträdgård).
Tidigare har även en nedlagd handelsträdgård i centrum, i närheten av skattehuset (Asplunds) undersökts.
– De fyra som ingår i årets projekt för handelsträdgårdar i Enköping har alla riskklassats tidigare, säger Marie Hogvall, handläggare på miljöskyddsenheten på Länsstyrelsen i Uppsala län.
Ännu är det bara resultaten från de två genomgångarna i Salnecke som redovisats. Marie Hogvall tror att de andra två kommer att färdigställas snart, men inte före årsskiftet.
– Först när konsulterna och vi haft vår dialog kommer vi att släppa information om dessa, säger hon.
Arbetet med kartläggningen har sin bakgrund i ett statligt uppdrag som länsstyrelserna fick för att inventera förorenade områden i landet. Mellan 1995 och 2015 har denna inventering (så kallad MIFO fas 1) pågått och mellan 2011 och 2013 fokuserade länsstyrelsen i Uppsala län på just handelsträdgårdar.
Inventeringen var teoretisk och placerade handelsträdgårdarna i riksklasser mellan 1 och 4. De som fick riskklassningen 1 och 2 hamnade på en prioriteringslista för att undersökas vidare och det är denna (Mifo fas 2 ) som nu är på gång. Handelsträdgården Asplunds har redan genomgått fas 2 och nu pågår där en förstudie med kommunen som ansvarig för undersökningarna.
Konsulten som riskklassat de två områdena i Salnecke har föreslagit att de ska ändras till högsta riskklass, detta är dock inte klart ännu. Klassningen baseras bland annat på kriterier som hur höga halter av farliga ämnen som hittats, om det finns skyddsobjekt i närheten och spridningsrisker.
– Klassningen är också en prioklass för hur vi ska arbeta. Ettorna ska vi jobba med först, säger Marie Hogvall.
Att just nedlagda handelsträdgårdar bedömts som förorenade områden hänger ihop med de preparat som användes i dessa verksamheter.
Från mitten av 1900-talet och fram till omkring 1975 bekämpade yrkesmässiga odlare ogräs, svampsjukdomar och skadedjur med olika metoder. Grönsaker, frukt och blommor besprutades, bepudrades och inröktes med kemiska preparat. Ofta innehöll preparaten metaller som koppar, kvicksilver och bly. Under 40-talet användes exempelvis DDT.
Under 1970- och 80-talet förbjöds många av preparaten.