”Generellt ökar våldet i hela samhället och det krävs otroligt mycket förebyggande arbete för att komma tillrätta med det” säger Ann-Marie Nilsson verksamhetschef för socialförvaltningen vid Enköpings kommun.
Allt fler kvinnor och barn i Enköping utsätts för våld och dödshot i hemmet.
– Det är en problematik vi inte sett förut. Tidigare mötte vi ej detta grövre våld, nu ser vi en ny tendens med hot om att döda och skyddsbehovet har ökat, säger Ann-Marie Nilsson, verksamhetschef för socialförvaltningen i Enköping.
Under sommaren skyddsplacerades allt fler mammor med barn som levde under dödshot. I september hade socialförvaltningen elva kvinnor och 14 barn skyddsplacerade, de flesta med stor hotbild mot sig att de inte kan återvända till Enköping.
– De här personerna placeras långt bort geografiskt, de kan ha traumaliknande symtom och behöver ett professionellt bemötande, säger Ann-Marie Nilsson.
Komplexiteten i ärendena gör att socialförvaltningens kostnader för vuxenvård ökar med 4,4 miljoner under 2021, enligt prognosen. I en placering kan det exempelvis ingå ett flertal personer, en mamma och tre barn. Skyddsarbete sker i samarbete med polisen och ärendena kräver omfattande handläggning.
Förändringen har kommit relativt snabbt, för ett år sedan hade man inte den här omfattningen av våldsärenden. Vad ökningen beror på finns flera förklaringar till men generellt menar Ann-Marie Nilsson att det handlar om ett ökat våld i hela samhället.
– Våld har blivit ett angreppssätt som man tar till. Men det är även en effekt av att vi utbildat personalen, vi har blivit bättre på att upptäcka fallen, det är positivt men ändå alarmerande för samhället.
Våld i nära relation kan drabba vem som helst men det hedersrelaterade våldet är en utmaning att hantera då handläggningen är mer komplicerad.
– Det rör inte enstaka personer utan kanske en hel släkt som då är involverade i en hederskontext, det kan då vara svårare att hitta ett skyddat boende.
För handläggarna är det en tuff arbetssituation.
– Det är en känslosam påfrestning att vara beslutsfattare i de här ärendena. Men vi stöttar handläggarna med samtal och har många duktiga handläggare som möts i ärendehanteringen, ingen skall uppleva att de arbetar ensam. En processledare i våld är avsatt att bistå vid svåra bedömningar, säger Ann-Marie Nilsson.
I nuläget ser hon inte att det blir någon dämpning av våldsärendena. För att komma åt problemet måste man jobba förebyggande.
– Man behöver exempelvis jobba mer förebyggande med hur man bemöter andra, generellt behövs det otroligt mycket förebyggande arbete mot våld inom alla områden.