Sedan januari 2022 har livsmedelspriserna ökat med 30 procent och nu ligger Enköpings kommuns kostnader för matinköp till förskolor, skolor och omsorgsboenden på 37-38 miljoner per år.
2024 ska nya livsmedelsupphandlingar för de kommande fyra åren genomföras och komumunens samhällsbyggnadsförvaltning konstaterar att det inte finns något utrymme för att öka kostnaderna för maten ytterligare i den befintliga livsmedelsbudgeten.
I de riktlinjer för upphandlingen som tekniska nämnden nu slagit fast är därför prisökningen den avgörande faktorn för att man minskar ambitionen för de ekologiska inköpen, som ju är dyrare i förhållande till konventionella livsmedel. I den nuvarande avtalsperioden är det tänkt att 33 procent av de inköpta livsmedlen ska vara ekologiska. Detta är dock inget man uppnått ännu utan ligger på ett snitt på 24 procent.
Nu sänks ambitionsmålet till 25 procent, med tilläggen att det är under förutsättning att det ryms inom den normala kostnadsutvecklingen men också att det går att öka andelen till 33 procent om mer pengar skjuts till i budgeten.
Miljöpartiet opponerade sig och hänvisade exempelvis till att minst en fjärdedel av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser kommer från matproduktion. Partiet framhöll att ekologiska livsmedel är mer klimatsmarta och bidrar till den biologiska mångfalden och menade att kommunen borde hålla fast vid 33 procent ekologiska livsmedel om man ska ha någon möjlighet att uppnå 60 procent till år 2030, som regeringen beslutade 2017. Övriga partier var däremot överens om att minska till 25 procent.
– Vi skriver ju att det går att öka till 33 procent om det finns pengar. Men både vård- och omsorgsnämnden och utbildningsnämnden, som drabbas mest av prishöjningen, har sagt nej med hänvisning till sina resurser. Det här är egentligen en storpolitisk fråga som borde diskuteras på högre nivå, om vad kommunen tycker är viktigt att satsa på, säger tekniska nämndens ordförande Krister Larsson (M).
I den nya upphandlingen ska råvaror och livsmedel som producerats i Sverige prioriteras, något som efterfrågats av föräldrar till barn i förskola och skola. Enligt kommunens kostchef går det inte att ställa krav på att livsmedel ska vara närproducerade eller ha svenskt ursprung i upphandlingen eftersom kriterier för detta saknas. Men genom att använda befintliga kriterier om krav på transporttid till slakt, betesdrift, antibiotikaanvändning och liknande ska andelen svenska produkter kunna ökas.
Tanken med att köpa svenskt är att bidra till att den svenska livsmedelsproduktion stärks och att Sverige därmed får en ökad självförsörjningsgrad.
Övriga riktlinjer i den nya upphandlingen är såna som gäller redan nu. Exempelvis ska 75 procent av fisken komma från certifierat hållbart fiske, äggen ska komma från frigående höns, andelen vegetabilier ska öka, andelen animaliskt protein ska minska och andelen vegetabiliskt protein öka. Dessutom ska antal kilo koldioxidekvivalenter per kilo livsmedel minska under de fyra åren. Nu ligger man på 2 kilo och målet är att komma ner till 1,9 kilo under de kommande fyra åren.
Livsmedelsupphandlingen ses som strategiskt viktig för kommunens hållbarhetsarbete, bland annat för att 12 av de 17 hållbarhetsmålen i Agenda 2030 kan kopplas till livsmedelsinköp. Agenda 2030 är en global handlingsplan som antagits av FN:s samtliga 193 medlemsländer.