Klimatfrågan
Maria Nordling är ansvarig för det som kallas Klimatneutrala Enköping 2030 och har nyss börjat på jobbet på kommunen.
När vi går till Hettemarksrondellen för bildtagning en sen eftermiddag blir det snabbt tydligt vilka utmaningar hon och alla andra står inför. Bilarna passerar i en strid ström åt olika håll, i de flesta färdas bara en person och bussarna som åker förbi ser inte särskilt fulla ut.
Från mätningar vet man att 62 procent av utsläppen i Enköping kommer från personbilar och lastbilar, större delen från personbilar. Ska Enköping klara att uppfylla sin del av Parisavtalet, vars mål är att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grad, måste utsläppen minskas med 13 procent per år.
– Det är en utmaning som samhället inte stått inför tidigare. Vi måste testa oss fram. Vissa saker kommer inte att gå bra men det viktiga är att några gör det, säger Maria Nordling.
Det är förstås inte bara hon som ska vända utvecklingen i Enköping. Kommunen har valt att använda sig av en modell där miljöarbetet ska genomsyra hela kommunen snarare än att en särskild hållbarhetsavdelning ansvarar för allt. Det innebär att samtliga förvaltningsledningar och strateger är involverade och att hållbarhetsfrågor ska finnas med när all verksamhet planeras. När exemepelvis ett investeringsbeslut tas för en skola ska miljöfrågorna lyftas in tidigt i processen.
När EP träffar Maria Nordling är också två andra eldsjälar med; trafikplaneraren Alice Carlsson och miljöavdelningschefen Linda Jacobson, den senare har varit delaktig i kommunens miljöarbete i många år.
Linda Jacobson förklarar kommunens omställningsarbete genom att ta ett familjeexempel:
– Om en familj bestämmer sig för att börja äta nyttigt utan att först utarbeta en plan för hur det ska gå till kommer man inte att nå sitt mål. Då tittar man i kylen när man är hungrig och tar det som finns. Gör man däremot upp en plan, lär sig lite om vad som är nyttigt och kanske tvingar fram viss förändring så har man mycket större möjlighet att lyckas, säger hon.
Precis så menar de att Enköpings kommun ska lyckas att nå målet om klimatneutralitet till 2030. Eller i alla fall komma så nära målet som möjligt.
– 2030 är ett arbetsmål för att vi ska hitta rätt. På nationell nivå siktar man på 2045, säger Linda Jacobson.
Ända sedan organisationen Viable cities (hållbara städer) startades för snart tio år sedan har Enköping varit en av medlemmarna där. Nu finns 23 kommuner och sex myndigheter med som stöttar varandra på olika sätt.
– Nätverket testar olika pilotprojekt och tar hjälp av varandras idéer, det är ett mycket bra stöd, säger Maria Nordling.
Den absolut största utmaningen menar de är att få med kommuninvånarna på resan, att nå ut med budskapet och få folk att göra aktiva val.
– Vi vill inte köra med skrämselpropaganda, då hamnar folk i en försvarsposition och man riskerar att de reagerar tvärtom.
Över lag vill de hellre försöka måla upp bilden av allt positivt som kommer med hållbarheten.
– Det handlar om en grön inställning, att veta att jag får en ökad livskvalitet. Vi vet att plånboken och hälsan är viktigare än miljön för många så det gäller för oss att visa på de jättebra alternativen och underlätta för folk att välja rätt, säger Alice Carlsson.
De räknar upp saker som redan gjorts och som de hoppas ska ge invånarna en knuff i rätt riktning; det nya busslinjenätet, utbyggnaden av gång- och cykelvägar, flera laddstolpar för elbilar.
– Cykelgaraget vid stationen är också ett jättebra exempel. Det är landets snabbast växande cykelgarage när det kommer till antal användare och vi tror att det är tack vare riktade informationskampanjer samtidigt som det är något som underlättar folks vardag, säger Alice Carlsson.
Behöver alla sluta köra bil för att klimatneutralitet ska uppnås?
– Nej, men bilen kommer att bli mer och mer oattraktiv. Det handlar om att det ska finnas alternativ och förutsättningar att resa på andra, bekväma sätt, säger Linda Jacobson.
För att veta om Enköping är på rätt väg har man några olika mätverktyg, bland annat en koldioxidbudet som visar hur utsläppen är fördelade och därmed vilka områden man bör prioritera med insatser.
– Men kommunen kan inte göra allt. Ska vi lyckas måste vi få med invånarna, föreningslivet och inte minst näringslivet. Det kommer att bli mitt fokusområde, att få till ett samarbete mellan alla, säger Maria Nordling.