I EU:s nya långtidsbudget som klubbades i förra veckan reducerades jordbruksbudgeten med tio procent.
Lantbrukarnas riksförbund (LRF) är kritiska till den minskade satsningen på jordbruket och menar att det blir svårt att nå målen i Sveriges livsmedelsstrategi med en satsning på lokalproducerad mat.
– Men det är bra att man kommit till beslut om budgeten, även om den är försenad. Sveriges fokus var att få ner kostnaderna för EU, vi betalar mer än vad vi får, och man lyckades förhandla sig till en lägre avgift men misslyckades få pengar till miljöstöden, säger Catharina Rudolphson i Örsundsbro, vice ordförande i LRF Mälardalen.
Det handlar främst om finansieringen till det område som omfattar landsbygdsprogrammet, där pengar finns till bland annat investerings- och miljöstöd och stöd till ekologisk odling.
– Det är mycket inom landsbygdsprogrammet som inte borde finnas där, som stjäl pengar från jordbruket. Exempelvis bredbandsutbyggnaden som borde finansieras utanför landsbygdsprogrammet, säger Catharina Rudolphson.
Med tanke på effekterna av corona menar hon att EU borde sett mer till vikten av självförsörjning på livsmedel.
– Man borde satsa mer på livsmedelproduktionen i Europa så vi inte är beroende av exempelvis Kina och USA. Det känns som den svenska livsmedelsstrategin bara är en skrivbordsprodukt.
För den enskilde lantbrukaren är det ännu oklart vad budgetnedskärningen får för betydelse.
– Det kan bli väldigt kännbart ekonomiskt. Risken är att vi är tillbaka där vi var innan vi gick med i EU när andra länder förhandlar sig till bättre villkor. Vi har både en tuffare miljölagstiftning och fördyrande omständigheter i produktionen, säger Catharina Rudolphson.
Hur mycket EU-pengar som går till lantbruket i Uppsala län är svårt att säga exakt då det handlar om många olika stöd och bidrag som hanteras olika.
Men gårdsstödet, som nästan alla kan få och som baseras på antal hektar mark, hade 2019 en totalbudget på 235 miljoner kronor. 2577 ansökningar gjordes om gårdsstöd och cirka 98 procent har betalats ut.
Investeringsstödet, för exempelvis för djurstallar, växthus och torkanläggningar, hade en budget på drygt 68 miljoner.
– Som jag uppfattar det kommer EU:s budgetminskning inte att påverka jordbrukarstöden i större utsträckning utan andra stöd riktade mot landsbygdsutveckling, där investeringsstöd till jordbruksföretag ingår, säger Hanna Bjärnlid på länsstyrelsen.