Lokalt livsmedel ett lyft för lantbruken

Vid Karkesta gård satsar Mathias och Marie Johansson på småskalig livsmedelsförädling, en allt vanligare väg för att få lantbruken att överleva.

”Vi vill kontrollera livsmedelskedjan själva så gott vi kan” säger Marie och Mathias Johansson vid Karkesta gård som satsar på småskalig livsmedelsförsäljning. Köttet från gårdens Hereforddjur finstyckas och bereds i den nybyggda livsmedelsanläggningen på gården.

”Vi vill kontrollera livsmedelskedjan själva så gott vi kan” säger Marie och Mathias Johansson vid Karkesta gård som satsar på småskalig livsmedelsförsäljning. Köttet från gårdens Hereforddjur finstyckas och bereds i den nybyggda livsmedelsanläggningen på gården.

Foto: Maria Hedenlund

Enköping2020-11-17 21:00

Två år med goda skördar och ett ökat intresse för svenskproducerat livsmedel gör att läget för lantbruken ser förhållandevis bra ut.

Det visar höstens rapport om lönsamheten i svenska lantbruksföretag som konsultföretaget Ludvig & Co presenterade på tisdagen.

– 2020 är ett speciellt år med corona och effekter från torkåret 2018, men det positiva är att lönsamheten ser ut att vara god. Spannmålsskördarna har varit bra och läget för gris- och köttproduktionen är stabilt, säger Fredrik Engström, rådgivare vid Enköpingskontoret.

undefined
”Det är positivt att konsumenterna värdesätter det lokalproducerade alltmer, det svenska lantbruket har gått rätt bra genom krisen” säger Fredrik Engström vid Ludvig & Company, här tillsammans med Christian Ekholm från Sparbanken och Tommy Öhman, Ludvig & Co.

Hos Sparbanken i Enköping har lantbrukskunderna fortfarande hög soliditet.

– Det är få kreditförluster, men omsättningen är låg och man har mycket lån. Det är lite bekymmersamt, omsättningen måste upp, säger Christian Ekholm vid Sparbanken.

Enligt rapporten behöver samtliga verksamhetsinriktningar lyfta lönsamheten för att nå en långsiktigt hållbar nivå.

En stark efterfrågan på svenska livsmedel från konsumenterna bidrar dock till det förhållandevis stabila resultatet i branschen.

Det är något som lantbrukarna Mathias och Marie Johansson vid Karkesta gård i Sparrsätra tagit fasta på. De bedriver nötköttsproduktion med ett 60-tal djur och 30 hektar åker.

undefined
Marie och Mathias Johansson tog över Karkesta gård 1999 efter Mathias föräldrar. De driver nötköttsproduktion med dikor och föder upp slaktdjur och köttet säljs lokalt på gården.

De har byggt om gårdens gamla ladugård till en livsmedelsanläggning där de förädlar gårdens eget kött och säljer direkt till konsument. Anläggningen godkändes i juni i år och försäljningen har gått bra, intresset för olika styckdetaljer, hemgjorda hamburgare och köttskav är stort.

– Det har gått jättebra, bättre än vi trodde, säger Marie som sköter styckning och hantering av köttet när de får tillbaka det från slakteriet.

De driver även ett mindre musteri och planerar för att bygga ut livsmedelsdelen med ett bageri där de ska tillverka hamburgerbröd och pitabröd som ett komplement till köttet.

undefined
På gården finns 17 dikor som producerar ungefär lika många kalvar om året. Här några nyfikna själar ur årets kull. Alla djur slaktas vid ett mindre slakteri i Heby dit det är kort resväg.

Karkesta är en släktgård sedan flera generationer men 2014 stod man inför valet att lägga ned eller utveckla på något sätt.

– När mjölkbönderna lade av blev det kalvbrist och vi ställde om till dikor för att få egna kalvar, säger Mathias.

Han jobbar även deltid med annat, att försörja familjen helt på gården är en ”glädjedröm”.

Men satsningen på lokalproducerat kött känns positiv.

– Enda sättet att nå bättre lönsamhet är att kapa leden mellan slakteri och butik. Det kanske är lite tidigt att säga att det går bra, men vi är på god väg, säger Mathias.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!