Både Elis och Olivia har byggt om gamla Volvo-bilar till A-traktorer.
Isac Henriksson, Elis Lyckman och Olivia Fränneby kör alla A-traktor. När Enköpings-Posten träffar dem är de hemma hos Isac och mekar med hans bil.
– Man lär sig mycket av det, sådant som man kan ha användning för i framtiden, säger Isac.
En A-traktor är en ombyggd bil som inte får köra snabbare än 30 kilometer i timmen. Tidigare kallades dessa epa-traktorer, men sedan mitten på 1970-talet benämns de som A-traktorer.
A-traktorer har blivit allt vanligare under 2010-talet, och populariteten har fortsatt öka under inledningen av detta decennium. För tio år sedan fanns 113 A-traktorer registrerade i Enköpings kommun – i år är de 217. Sen 2020 har de blivit nästan 15 procent fler. I landet i stort är ökningen det senaste året ännu större – 27 procent.
Orsaken bakom den häftiga ökningen av A-traktorer, både i Enköping och i hela riket, tros till stor del vara den regeländring som gjordes förra sommaren. Den gjorde att de tekniska krav som finns för att bygga om bilar till A-traktorer luckrades upp, vilket bland annat möjliggjorde att även automatiska bilar kunde byggas om.
– Det är kul att fler blir intresserade, säger Olivia Fränneby.
A-traktorer och mopedbilar kan vara helt centrala för att ungdomar på landsbygden ska kunna ta sig till skolan. Så är fallet för Olivia, Isac och Elis.
– Det går inga bussar där jag bor, säger Olivia.
Hon ser den dessutom som ett bra sätt att förbereda sig inför att hon ska ta körkort för "vanlig" bil.
– Jag får trafikvana och lär mig växla, det gör att jag är bättre förberedd sen.
Att träffas med A-traktorerna har varit bra under pandemin berättar Olivia, eftersom de alltid är utomhus.
Men A-traktorerna uppskattas inte av alla. Ungdomar som kör för fort eller spelar hög musik från sina fordon är ett återkommande problem runt om i landet, och många fördomar om A-traktorkulturen finns. Ungdomarna själva tycker att de får oförtjänt mycket kritik.
– Alla har väl varit unga. Många som är ute och skriver på sociala medier har säkert haft kompisar som gjort samma sak i deras ungdom. Jag kan inte stå för alla nu men många är bättre i trafiken än vad som skrivs, säger Olivia.
– Så fort en A-traktorförare gör något dåligt går det ut över oss alla. Om någon kör för fort eller sladdar blir det väldigt lätt att folk tror att alla gör det, säger Elis.
En anledning till att de vill berätta om hur det är att köra A-traktor är för att få folk att se bortom fördomarna.
– Jag ville vara med för att folk ska förstå lite bättre hur det är för oss intresserade, säger Elis.
– Jag ville sprida mer information om hur vi känner kring A-traktorer. Jag tror att många av de som blir sura när vi hänger i en stor grupp och står på ett ställe med fem-sex bilar och spelar musik inte förstår att det är det vi gör på vår fritid, förklarar Isac.
Elis Lyckman (vänster), Olivia Fränneby (mitten) och Isac Henriksson (höger) brukar träffa andra kompisar som också kör A-traktor och prata och lyssna på musik.
Just gemenskapen är något av det bästa med att köra A-traktor, tycker de tre ungdomarna.
– Det är inte bara att man har A-traktorer, man kommer riktigt nära varandra. Det blir lite som en familj, berättar Isac.
De gör oftast inget speciellt när de träffas, spelar musik och snackar skit, oftast. De "bara är", som Isac beskriver det.
– Det är det som är så roligt, man behöver inte göra något speciellt utan man bara är.
Ungdomar från olika platser eller skolor förs samman trots att de ibland bara har en gemensam faktor – A-traktorn.
– Alla har ju samma intresse. Jag har fått så många nya vänner, det är otroligt kul, säger Olivia.