"Vi skulle klara av en tredjevåg, men det är klart att personalen är sliten", berättar Johanna Woltjer.
– Covid-läget är under kontroll just nu. Efter jul så har det blivit bättre, men det har varit en tuff tid, säger Johanna Woltjer, sjukhusdirektör.
På lasarettet i Enköping vårdas covidpatienter från länet på en kohortavdelning, det vill säga isolerade från övriga. Till skillnad från Akademiska sjukhuset finns det däremot ingen specifik intensivvårdsavdelning för de patienter som diagnostiserats med covid-19.
– När det som värst i julas var 17 av de totalt 18 covid-platserna upptagna. I dag ligger snittet på 2-5 inlagda och vi har minskat antalet platser från 18 till 12, säger Seyedisa Jalali, verksamhetschef för området medicin.
Som tidningen tidigare rapporterat om har Akademiska sjukhuset aktiverat ett krislägesavtal på grund av det hårda trycket på vården. För lasarettet i Enköping har det däremot inte varit aktuellt.
– Vi har kommit överens med Akademiska sjukhuset om att patienter i behov av intensivvård på grund av covid ska flyttas till Uppsala, säger Johanna Woltjer.
Seyedisa Jalali fyller i:
– Så fort vi märker att patienten har större behov än vad vi kan hantera så flyttar vi den till Uppsala. Att vårda patienter för covid-19 är tungt och kräver mer personal än vad andra sjukdomar gör. I snitt kan vi säga att varje patient kräver ungefär 50 procent mer personal än våra vanliga patienter, säger han.
För undvika ökad smittspridning har lasarettet arbetat aktivt med att isolera, testa och vårda patienter. Det har bland annat lett till en högre bemanning på akutmottagningen.
– Under pandemin har vi haft utmaningar med organisationen. Många medarbetare har fått jobba med nya arbetsuppgifter. I våras fick personer på ledningskontoret göra egna visir till vårdpersonalen när det var brist. Dessutom har personal på kirurgavdelningen fått vårda vanliga medicinpatienter så att covid-platserna skulle räcka, säger Johanna Woltjer.
Handspriten stod centralt placerat i rummet under mötet med sjukhusledningen.
Ytterligare än åtgärd som lasarettet vidtagit är att mäta hur personalen följer hygienregler. Det handlar bland annat om vilka kläder personalen använder och hur noga de är med att tvätta sig. För att kontrollera det har frivilliga medarbetare tagit på sig ansvaret att observera följsamheten.
– Vi ligger oftast runt hundra procent och det är vårt mål. Det gäller nolltolerans mot att slarva. De som mäter är nästan osynliga, det är vanliga medarbetare som tagit på sig rollen att skriva ner vad som sker, säger Seyedisa Jalali.
Även om vaccineringen kommit igång pratas det om en tredje våg i Sverige. På lasarettet i Enköping har trycket förblivit relativt lågt sen nyår, men personalen står beredd.
– Jag tror vi kan klara än tredje våg tack vare våra fantastiska medarbetare, men samtidigt är många trötta. Vi har haft krisplaner tidigare, men då har det varit kopplat till kortare händelser och inte perioder som sträcker sig över ett år. Min förhoppning är att pandemin klingar av och att vi inte kommer behöva ha hela avdelningar för covid-19, säger Johanna Woltjer.
"Tidigare hade vi tio lånade platser hos kirurgen för att klara av det hårda trycket av covid-patienter", berättar Seyedisa Jalali.
Seyedisa Jalali tror också att lasarettet kan hantera en smittoökning.
– Om vi jämför med klassiska krig mellan länder finns det alltid regelverk, respekt och viloperioder, men den här sjukdomen fungerar inte så. Den har inga viloperioder och det gör att vi går på helvarv hela tiden. Det är slitsamt, men vi har rätt beredskap, säger han.