Trafik på väg in och ut ur kupan.
Inget år är visserligen det andra likt. Och egentligen är det lite tidigt att helt säkert förutspå det här året. Men Lars Karlsson vet förstås hur 2019 och 2018 var.
– Vi har haft två väldigt dåliga år. Jag har faktiskt aldrig varit med om två så dåliga år, säger han.
De två somrarna 2018 och 2019 kantades av sjukdom, amerikansk yngelröta, och i övrigt dåliga väderförhållanden för att bin ska trivas, pollinera växter och producera honung.
Lars började med biodlingen när han i tonåren och hjälpte sin pappa Ivar Karlsson (Leverstatorparn).
– Pappa var biodlare. Hans pappa var biodlare och hans pappa var i sin tur biodlare.
Den första biodlaren i detta släktled var Johan Bernhard Karlsson, som bevisligen ägnade sig åt biodling sedan åtminstone 1902.
– Jag har även alla nummer av Bitidningen (Biodlarnas medlemstidning) sedan årgång 1902.
Hemma i Teda står endast två kupor. Men medräknat andra platser runt om i Enköpings kommun har han ett hundratal kupor/bisamhällen utplacerade.
Lars behöver se till varje samhälle någon gång i veckan. Det är många liv att ansvara för. Sammantaget har han omkring fem miljoner bin i sin ägo.
Vid EP:s besök blåser det upp. Hotfulla moln tornar upp sig och regn och åska ligger i luften. Väderomslaget känner bina av. Lars berättar att de blir på dåligt humör när det är dåligt väder. Därför vore det oklokt att öppna bikuporna och titta närmare i dessa samhällens liv.
Lars berättar att bina blir lynniga och inte tolererar att någon rör i deras kupa när det är åska och regn på gång.
Men vi gör i varje fall ett besök utanför kuporna. Även om bina är lynniga på grund av vädret visar de sig vara fredligt sinnade gentemot oss. Den som utsätts för aggressiva bin gör klokt i att inte andas på dem. Bina följer nämligen koldioxidutsläppet från munnen.
Allra störst nytta gör bin som pollinerare i naturen. Skördar ökar tack vare dessa flitiga insekter.
– Det sägs att var tredje tugga människor tar är beroende av bin.
Honungen är en ren naturprodukt. Lars har inte i några tillsatser och han varken kyler eller värmer honungen, vilket han är stark motståndare till.
– Jag tappar upp allt på en gång efter att jag har slungat. Då tror jag att jag får med allt i honungen. Man kan tappa vissa nyttiga ämnen när man värmer upp den.
Lars Karlsson säljer honungen hemma i Teda.
Lars tar fram en honungsburk till fotograferingen. Faktum är att han kan se varifrån honungen kommer bara genom att titta på färgen.
– Den här känner jag igen. Den kommer från Enköpings-Näs. Den är så ljus i färgen, säger Lars Karlsson.